för distriktsläkare
ANDRA SJUKDOMAR OCH ASTMA
DIABETES
Perorala steroider kan användas vid akuta besvär. Noggranna blodsockerkontroller bör dock göras.
HYPERTONI
ß-blockerare bör undvikas. Om ß-blockerare av speciella skäl används skall selektiva väljas. ACE-hämmare kan ge hosta och hyperreaktivitet.
GLAUKOM
ß-blockerare i form av ögondroppar kan utlösa obstruktivitet.
HJÄRTSVIKT
Teofylliner ackumuleras lätt hos patienter med hjärtsvikt. Rökstopp gör även att teofyllinnivåerna kan stiga. Kontrollera serumkoncentrationer eftersom dosnivån oftast behöver justeras nedåt. Eventuellt kan preparatet sättas ut då rökstoppet bör påverka funktionen positivt. Beträffande ACE-hämmare se ovan.
TIA, CVL, HJÄRTINFARKT
ASA-preparat används ofta som primär- och sekundärprofylax. Om patienten de senaste två åren vid något tillfälle fått ASA-preparat utan att reagera med biverkningar kan man behandla med sådant preparat. Övriga patienter bör övervakas i samband med första dosen. Ev. remiss till specialist för provokation.
ASA-INTOLERANS
Kan hos vissa astmatiker ge livshotande anafylaktiska reaktioner. Korsreaktion mot NSAID-preparat föreligger.
GRAVIDITET OCH AMNING
Under graviditet är det viktigt att adekvat medicinering mot astma upprätthålls. Ett svårt astmaanfall under graviditet är farligare för fostret än medicineringen. Astmabehandlingen skall fortsätta som vanligt, inklusive inhalationssteroid och vid behov kurer med kortisontabletter. Den perorala dosen bör dock hållas så låg som möjligt. Kort peroral kortisonkur skadar ej fostret. Peroral kortisonbehandling under längre period är specialistfall. Vissa astmafarmaka passerar över i modersmjölk men i så små mängder att påverkan på barnet är osannolik.