för distriktsläkare
SJUKDOMAR I TYREOIDEA
Gäller norra länsdelen
ALLMÄNNA RIKTLINJER
Huvuddragen beskrivs i nedanstående flödesschemat. Vid inställning med Levaxin finns ingen anledning att kontrollera tyreoideaprover med kortare intervall än 2 månader.
OMHÄNDERTAGANDE VID HYPERTYREOS
Se flödesschema.
OMHÄNDERTAGANDE VID HYPOTYREOS
Se flödesschema. Lätt och måttlig hypotyreos kan handläggas inom primärvården. Den kännetecknas av högt TSH och lågt T4. Antikroppar mot thyreoperoxidas tas. Vid samtidig knölstruma remitteras pat till ÖNH-mottagningen för finnålspunktion. Patienten substitueras direkt efter ovanstående prover. Initialdosen är som regel 0,025 till 0,05 mg var eller varannan dag (se FASS). Dosen höjs var 4:e till var 6:e vecka, långsammare om patienten är äldre eller har kranskärlssjukdom. Effekten vid framtitrering av slutdos avgörs kliniskt med stöd av ämnesomsättningsprover. Målet bör vara att få ett TSH-värde som är inom referensområdet för friska. Första året kontrolleras pat 4-6 gånger, andra året 2-3 gånger. Därefter som regel en gång per år.
OMHÄNDERTAGANDE AV TYREOIDITER
Se flödesschema.
Subakut tyreoidit (De Quervain´s tyreoidit)
Oftast kvinnor 20 - 50 år. Symtom och fynd är trötthet, feber, värk, eventuellt med utstrålning mot käkvinklarna, tecken på toxikos, ömhet över tyreoidea, SR-stegring, svag antikroppsstegring, typisk punktionsbild samt nedsatt upptag på scintigram. Handläggs primärt av ÖNH-läkare. Bör remitteras för omhändertagande med förtur. Basbehandlingen är kortison som har en snabbt insättande effekt. Efter utläkning kontroll av ämnesomsättnings prover, eventuellt i primärvården. Kan släppas efter 1 år.
Autoimmun tyreoidit (kronisk tyreoidit, Hashimotos tyreoidit)
Oftast kvinnor 30-60 år. Symtom och fynd är smygande, fast tyreoideaförstoring, ibland lätt tryckkänsla, hypotyreos, höga titrar av antikroppar mot thyreoperoxidas, typisk punktionsbild, som regel normalt scintigram. Kan handläggas i primärvården. Förutom anamnes och status tas ämnesomsättningsprover, tyreoideaantikroppar och SR. Remiss till ÖNH-läkare för finnålspunktion. Om hypotyreos föreligger då diagnosen sätts startas Levaxinbehandling. Sedan ämnesomsättningen stabiliserats kontrolleras patienten vart eller vart annat år. Ämnesomsättningsprover vid behov. Även patienter som primärt inte har hypotyreos bör vid förhöjda antikroppar mot thyreoperoxidas kontrolleras vad gäller TSH en gång per år då risken för utveckling av en hypotyreos är stor.
Knölstruma
Se flödesschema. Vid homogen förstoring bör viss utredning ske i primärvården. Övriga, speciellt om tecken på malignitet, remitteras till ÖNH-läkare. Efter eventuell operation följs de med tyreoideacancer, Hürthecellsadenom, postoperativ hypoparatyreoidism eller stämbandspares hos ÖNH-!äkare. Patienter med mulitinodös struma där man gjort hemityreoidektomi följs hos ÖNH-läkare i ett år. Levaxin sätts in vid behov. Om så inte görs upphör kontrollerna efter ett år. Om Levaxin har satts in följs pat i primärvården vart eller vart annat år. Ämnesomsättningsprover vid behov. Patienter med multinodös struma där man vid operation gjort mer än hemityreoidektomi får redan från början Levaxin och följs hos ÖNH-läkare i ett år. Därefter kontroller i primärvården vart eller vart annat år.
