för distriktsläkare
SEXUELLA ÖVERGREPP
SEXUELLA ÖVERGREPP
Barn som utsatts för sexuella övergrepp reagerar ofta med psykiska och psykosomatiska symtom och/eller beteendestörningar. Dessa symtom skiljer sig inte på något avgörande sätt från symtom hos barn som far illa av andra orsaker utom vad gäller inadekvat sexuellt beteende. För åldern inadekvat sexuellt beteende kan t ex vara
· Excessivt onanerande, t ex tvångsmässigt onanerande
· Sexuellt intresse utöver det åldersadekvata t ex för daghemspersonalens bröst och könsorgan
· Sexuella aktiviteter som inte är åldersadekvat nyfikenhet, t ex suga på andra barns könsorgan
· Överväg också sexuellt övergrepp när äldre barn och tonåringar utför självdestruktiva handlingar, speciellt vid upprepade suicidalhandlingar.
Åtgärder
1. Anmälan till socialtjänsten
Misstanke om misshandel eller sexuellt övergrepp ska genast anmälas till socialtjänsten. All sjukvårdspersonal har enligt 14 kap 1 § SoL skyldighet att anmäla misstanke om barnmisshandel och/eller sexuella övergrepp mot barn. Även uppgifter som är svårbedömda och obestyrkta ska anmälas till socialtjänsten. Det åligger socialtjänste att se till barns behov av skydd. Barnet skall ej läggas in på sjukhus av annat än medicinska skäl.
Om brottsmisstanken är stark kan anmälan också göras till polisen som då kan förhöra barnet och därefter begära en läkarundersökning.
2. Läkarundersökning.
Viktigt är att beakta att man vid majoriteten av alla undersökningar finner inga eller ospecifika fynd beroende på att de flesta övergrepp på barn inte är av den art att de lämnar några bestående förändringar på barnets kropp. Det innebär att man inte kan använda läkarundersökningens resultat för att "fria" från misstanke om att något häntoch därmed inte heller som underlag om anmälan till socialtjänsten eller polisanmälan ska göras eller inte.
När skall undersökningen utföras.
Utredningar om sexuella övergrepp mot barn bör göras utan onödig fördröjning både av utredningstekniska och humanitära skäl. Det gäller även den medicinska undersökningen. Man bör dock undvika akuta/halvakuta kroppsundersökningar utan tillgång till bakgrunsinformation då dessa undersökningar ofta blir ofullständiga och slutsatser omöjliga att dra. Minimikrav bör vara direktkontakt mellan undersökande läkare och socialförvaltning/polis som har all tillgänglig information. Det är sällan så bråttomatt undersökningen måste göras akut på jourtid. Om övergreppet misstänks ha skett under de senaste 3 dygnen görs undersökningen skyndsamt för att påvisa skador, tillvarata kläder samt för provtagning. Även i dessa situationer är det önskvärt att undersökningen görs planerat på dagtid för bästa kvalitet. Om det föreligger starka misstankar om att ett sexuellt övergrepp ägt rum nyligen (< 3 dygn) är det viktigt att polisanmälan är gjord så att eventuell teknisk bevisning kan tillvaratas.
Om övergreppet/övergreppen ligger längre tillbaka i tiden är det inte bråttom med undersökninge kan planeras i lugn och ro, då oftast efter begäran från sociala myndigheter eller polismyndighet.
Var ska undersökningen göras.
Flickor fyllda 9 år undersöks på kvinnoklinikens mottagning i Örebro, Karlskoga eller Lindesberg.
Flickor under 9 år och pojkar upp till 18 år undersöks vid barnmottagningen i Örebro, Karlskoga eller Lindesberg. Undantagsvis görs undersökningar vid verkligt behov i Örebro på jourtid.
Vid en brottsutredning avgör polis och åklagare om rättsmedicinsk läkare ska utföra undersökningen, men rättsmedicinsk expertis kan också konsulteras i efterhand av respektive ansvarig specialist.
Se även Barn och ungdomsklinikens PM vid sexuella övergrepp.
Mer information finns i Barnhälsovårdens metodhandbok/sociala frågor
Socialtjänstlagen 14 kap. Anmälan om missförhållanden
1 §. Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd.