Familjebaserad och individuell behandling för ungdomar med ätstörning

Ansvarig vid PFC

Katarina Lindstedt  

Handledare

Lars Kjellin, docent och forskningsledare, PFC
Sanna Aila Gustavsson, med.dr och socionom, PFC
Kerstin Neander, med. dr och socionom, PFC

Bakgrund

Ätstörningar är psykosomatiska problem som kretsar kring en stark rädsla för viktuppgång, försök att begränsa ätandet och den centrala betydelsen av vikt och kroppsform för självkänslan. Ätstörningar drabbar främst flickor och kvinnor och debuterar ofta under senare tonåren. De flesta behandlingsstudier inom ätstörningsområdet har undersökt och jämfört olika specifika behandlingsmetoder, men kunskap saknas om vilken vårdform som har bäst effekt för patienter i olika åldrar, med olika diagnoser, i olika sociala situationer eller med olika former av psykiatrisk samsjuklighet. Betydelsen av att involvera föräldrarna i behandlingen för bästa effekt, i synnerhet när det gäller ungdomar med AN, betonas i ett antal studier. Dock finns andra som menar att familjebaserad behandling inte har det starka empiriska stöd som man från olika håll vill påvisa. Svenska behandlingsenheter arbetar idag ofta i mångprofessionella team och ur detta har en eklektisk tradition utvecklats vilket innebär att man använder kombinationer av olika terapiformer utifrån dess användbarhet i det specifika fallet. I klinisk praktik blir därför inte forskningsfrågan om vilken metod som är ”den bästa” den mest centrala, utan snarare när och för vilka patienter olika former av behandling bör erbjudas. När det gäller behandlingstillfredsställelse har tidigare forskning visat att många ungdomar - även ungdomar som nått en god effekt av behandlingen - endast är måttligt nöjda med den ätstörningsbehandling de fått och den behandlingskontakt de haft, medan deras föräldrar tenderar att vara mer nöjda. För att undersöka utfall av ätstörningsbehandling och faktorer som prognostiserar ett gott respektive sämre utfall är det av stor vikt att undersöka såväl behandlarrapporterade som patientrapporterade utfallsmått. För systematisk uppföljning av ätstörningsvården när det gäller metoder och resultat samt patienttillfredsställelse finns RIKSÄT (Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling) i Sverige sedan år 1999, ur vilket data kommer att användas i två av fyra studier i föreliggande forskningsarbete.

Syfte

Det övergripande syftet med mitt forskningsarbete är att undersöka familjebaserade och individuellt baserade behandlingsinsatser för ungdomar med ätstörning avseende effekt, behandlingstillfredsställelse och uppfattning om viktiga behandlingsprocesser. Målet är att generera kunskap som kan ge behandlare vägledning i sina beslut om behandlingsinsatser och således effektivisera och optimera behandlingsarbetet.

Urval, material och metod

I de två första studierna inkluderas ungdomar i åldersspannet 13-19 år ur RIKSÄT som erhållit familjesamtal och/eller individuella samtal. Dessa delas in i tre grupper utifrån om de fått i huvudsak familjebaserad behandling, individuell behandling eller en ungefär jämn mix av båda. I den första studien studeras behandlingseffekt utifrån av behandlare utförda behandlingsuppföljningar i RIKSÄT av avslutade patienter i ovan nämnda grupper och jämförelser mellan grupperna kommer att göras bl.a. avseende behandlingstid, utfall av behandling och ätstörningsrelaterad vårdkonsumtion vid behandlingsslut. I den andra studien studeras behandlingstillfredsställelse hos ungdomar utifrån patientskattningar av ett antal påståenden i RIKSÄT och jämförelser mellan grupperna kommer att göras avseende hur de skattat vikten av aktuell behandlingsmetod, hur de upplevt bemötandet från sina behandlare och hur väl de upplevt att behandlingen varit inriktad på de målsättningar som varit väsentliga för dem. I den tredje studien inkluderas c:a 20 ungdomar i åldersspannet 13-19 år som erhållit och nu avslutat behandling för ätstörningar vid ett antal specialiserade ätstörningsenheter i Sverige. De medverkande kommer att intervjuas angående hur de uppfattar den behandling de fått och vilka processer i behandlingen - både sådana som underlättade och sådana som försvårade deras tillfrisknande - de idag lägger vikt vid. Analys av intervjuerna kommer att utföras utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats enligt Max van Manen (1997) i vilken människors levda erfarenhet och upplevelser av olika fenomen är i fokus. Planeringen av den fjärde studien är ännu inte klar.

Aktuellt läge

Studie 3 (Ungdomars erfarenheter av ätstörningsbehandling) godkändes av etikprövningsnämnden i februari 2012. Under 2012 har studiedeltagare rekryterats och intervjuats och det arbetet fortsätter även under 2013. Parallellt med det påbörjades under hösten 2012 arbetet med studie 1 och 2.

Tillbaka till projektsidan