Vård & Vetenskap nr 3 2011

Temat för detta nummer av Vård & Vetenskap är mikrobiologisk forskning på Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet.

• Vi har uppmärksammat Dan Danielsson, nestor inom mikrobiologisk forskning. Han fyller i höst 80 år, still going strong.
• Fyra högaktuella studier mikrobiologiska studier har lyfts fram.

Dessutom skriver vi om en laboratoriemedicinsk studie som väckt stort internationellt intresse, nämligen betydelsen av folat för nervsystemets utveckling, inklusive påverkan på skolresultaten hos tonåringar.

Kampen mot resisten gonorré måste börja - nu!

Ända sedan penicillinet upptäcktes på 1930-talet och började användas för behandling på 1940-talet har gonorré ansetts som en relativt lindrig smitta. Men i samma stund som Magnus Unemo, molekylärbiolog på Universitetssjukhuset Örebro, tillsammans med forskare i Japan presenterade sin kartläggning av en gonorrébakterie som är resistent mot alla antibiotika rekommenderade för behandling förändrades den bilden.
– Nu finns det en rädsla för en global spridning av obehandlingsbar gonorré, säger han.

Läs hela artikeln

Dan Danielsson - nestor och still going strong

En av förgrundsgestalterna till den framgångsrika mikrobiologiska forskning som har bedrivits och fortfarande bedrivs i Örebro är professor Dan Danielsson. Han anställdes vid kliniskt bakteriologiska laboratoriet på Regionsjukhuset Örebro 1966, kom att stanna kvar där fram till sin pensionering 1996 och medverkar fortfarande i olika forskningssammanhang.

Ge tonåringen mat med folat

Folat är ett omtalat B-vitamin som verkar förebyggande mot missbildningar. Ny forskning visar att folat också är viktigt för ungdomars
välbefinnande och studieresultat.
Folater ingår som byggstenar vid uppbyggnaden av arvsmassan i DNA och även i regleringen av arvsmassans uttryck. Därför kommer folatens betydelse in redan direkt efter befruktningen i embryots första celldelningar.
– Brist på folat kan leda till missbildningar som ryggmärgsbråck, säger Torbjörn Nilsson, professor i biomedicin och överläkare vid laboratoriemedicinska länskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Tarmen - ett känsligt kapitel

IBS, Irritabel Bowel Syndrom* är en ännu delvis outforskad sjukdom. Varför har vissa personer en känslig mage eller tarm medan andra inte har det? Vad är den utlösande faktorn – och går det att göra något åt den?
Tarmen är ett av de mest intressanta organen i människokroppen, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och nutrition, överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro och dekan vid Örebro universitets
medicinska fakultet.
– Särskilt tarmslemhinnan har en intressant dubbelroll.

En fröpåse kan innehålla framtidens vaccin

Två tredjedelar av kroppens samlade immunsystem finns längs slemhinnorna och i mag-tarmkanalen. Det är en till stor del outnyttjad nisch för att vaccinera.
- Här finns möjligheten att gå rakt in i en immunologiskt väldigt tät vävnad, säger Sören Andersson som är forskare, docent och verksamhetschef vid laboratoriemedicinska länskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och forskar om ätbara växtvacciner.
Sören Andersson, som är immunolog och mikrobiolog, har jobbat mycket med infektionssjukdomar både nationellt och internationellt.

Jakten på de elaka stafylokockerna

Genom att spåra ursprunget till de stafylokocker som orsakar  ledprotesinfektion hoppas docent Bo Söderquist att färre patienter ska behöva uppleva det lidande som en sådan infektion många gånger innebär.