Vård & Vetenskap nr 1 2011

Tema: Translationell forskning

Ordet translationell kommer från latinets translatio som betyder överföring. Translationell forskning handlar om forskningens väg från vården, till laboratoriet och sedan åter till vården i form av ny behandling eller terapi.

I det här numret kan du i följande artiklar läsa om några sådana projekt.  

Forskning gör ”osynlig” tarmsjukdom synlig

Mikroskopisk kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom – egentligen ett samlingsnamn för två närbesläktade sjukdomar – vars existens har upptäckts först under senare år. De två sjukdomarna som ingår är kollagen kolit och lymfocytär kolit. De allra första fynden av sjukdomen gjordes så sent som 1976 respektive 1989.

– Vår första patient på USÖ med kollagen kolit upptäcktes i mitten av 1980-talet, säger Curt Tysk, professor och överläkare vid sektionen för gastroenterologi, Universitetssjukhuset Örebro.

En intressant observation som har gjorts är att patienter som fått stomi - dvs tjocktarmen hade kopplats bort- har tillfrisknat. Varför? Vi vet det inte än, men nu när vi har inlett ett samarbete med Elisabeth Hultgren Hörnquist vid Örebro universitet, är vi kanske på väg att hitta en förklaring.

Läs hela artikeln

Patienter med hjärt-kärlsjukdom blir känsligare för stress

Frågorna kring hjärt-kärlsjukdom är många. En av dem är varför patienter med hjärt-kärlsjukdom har annorlunda kortisolutsöndring i blodet än friska personer?
Eva Särndahl, lektor i biomedicin på Hälsoakademin vid Örebro universitet har sin forskning inriktad på inflammation och hjärt-kärlsjukdomar och för henne är den frågan just nu i fokus.
När hon för ett par år sedan fick en tjänst på Örebro universitet, så ville hon knyta kontakter för ett samarbete kring hjärta-kärl  i Örebro.
– Jag träffade forskningschefen Ole Fröbert på Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro, och vi började diskutera vad vi kunde göra tillsammans. Det ledde till en studie som nu har pågått i två år, där inflammation studeras hos hjärtinfarktpatienter.

Liten borste ger svar om nyföddas andningsproblem

Godfried Roomans är professor i biomedicin med inriktning på anatomi och cellbiologi. Han har sedan slutet av 70-talet forskat om sjukdomen cystisk fibros. Maria Björkqvist är barnläkare. Hon delar sin tid mellan att vara överläkare på barn- och ungdomskliniken på Universitetssjukhuset Örebro och att forska om för tidigt födda barns infektionsförsvar.

– När ett nyfött barn är ”snabbandat” är det första man som barnläkare tänker på – kan det vara hjärtfel eller är det tecken på en allvarlig infektion? Det är ovanliga orsaker. I stället är det vi kallar för ”blöta lungor” den absolut vanligaste anledningen till att ett nyfött barn måste läggas in för övervakning, säger barnläkare Maria Björkqvist.
– I mitt kliniska patientarbete kommer jag också i kontakt med de barn som föds med cystisk fibros, berättar Maria Björkqvist vidare. Det är en ärftlig och sällsynt sjukdom. Ett sådant barn föds vartannat år i vårt län.

Fynd av gen ger nya insikter om bröstcancer

– Det finns utan tvekan brister i den individualiserade behandlingen av bröstcancer, säger Kenneth Villman, med dr och verksamhetschef vid onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.
Cellgiftsbehandling ges idag till ett stort antal bröstcancerpatienter efter operation för att förebygga återfall. Det finns idag ingen etablerad metod för att särskilja bröstcancerpatienter som har nytta av cellgifter, från de patienter som bara drabbas av biverkningar, utan att ha någon nytta av behandlingen.

– Cirka 20 procent av all bröstcancer uttrycker en speciell tillväxtfaktor HER-2 (HER2-positiv) på tumörcellerna. Den typen av bröstcancer har en ökad känslighet för läkemedlet Trastuzumab (Herceptin), och dessa patienter får idag regelmässigt Herceptin tillsammans med cellgiftsbehandling efter operation. 

Nu pågår ett samarbete mellan dels Onkologiska kliniken och Laboratoriemedicinska länskliniken, enheten för patologi på Universitetssjukhuset Örebro och en forskargrupp vid Hälsoakademin Örebro universitet.
Under professor Sten Wingrens ledning studerar forskargruppen betydelsen av en speciell gen vid HER2-positiv bröstcancer. Frågan är om genen har betydelse vid behandlingen av bröstcancer och om förlust av genen påverkar cellernas känslighet för cytostatika och Herceptin.

Vanliga bakterier orsak till hjärt-kärlsjukdomar

Det finns en koppling mellan infektioner och hjärt-kärlsjukdomar – men vilken? Det är den huvudsakliga frågeställningen för Torbjörn Bengtsson, professor i cellbiologi vid Hälsoakademin, Örebro Universitet och hans medarbetare Hanna Kälvegren, gästforskare vid Hälsoakademin.
– Det är känt att ateroskleros, vardagligt kallad åderförkalkning, är en inflammatorisk sjukdom. Utvecklingen av ateroskleros sker genom att kärlväggen inflammeras, fettinlagras och blir allt trängre, säger Torbjörn Bengtsson
– Den här processen börjar tidigt i livet. Men vad är det som triggar igång den?
Det de framförallt studerar är trombocyter (blodplättar) i blodet.

Ökning av resistenta bakterier oroar

Tiden när antibiotika botar bakteriella infektioner av alla slag – från halsont till urinvägsinfektioner – kan snart vara förbi. Alltfler bakterier blir resistenta mot dagens antibiotika, och få nya antibiotika utvecklas.
– Antibiotika kan vara en ändlig resurs, befarar Bo Söderquist, docent och överläkare på Mikrobiologen, Universitetssjukhuset Örebro. 

I sin roll som vårdhygienläkare kommer han i kontakt med ESBL (extended spectrum beta-lactamases) – producerande bakterier. Det är bakterier som är resistenta mot de vanliga antibiotika som används för behandling av de sjukdomar som de orsakar. Eftersom ESBL är anmälningspliktig från laboratorierna runt om i Sverige kan ökningen av rapporterade fall av ESBL följas. I vårt län noteras nu en ökning med 30 procent per år, en ökning som är starkt oroande.

Katarina Persson, professor i biomedicin vid Hälsoakademin på Örebro universitet, forskar på alternativa behandlingar mot multiresistenta bakterier speciellt med inriktning på E. coli. Sedan en tid tillbaka samarbetar hon med Bo Söderquist och Paula Mölling, med dr och molekylärbiolog, i ett projekt som ska studera och kartlägga ESBL-producerande E. coli-bakterier. Hennes fokus ligger på kväveoxid och kväveoxidens roll i kroppen och hon är intresserad av kväveoxidens antibakteriella aspekter.