Övriga bensår

Nedan följer en kort genomgång av övriga sårtyper. Dessa är relativt ovanliga, men bör has i åtanke när bensåret inte ter sig "normalt".

Vissa sår skall handläggas och följas av hudspecialist, medan vissa av dessa kan hanteras i primärvården. Vid differentialdiagnostiska svårigheter bör dock patienten remitteras till hudkliniken för diagnos.

Vaskulitsår
Man skiljer främst på allergisk vaskulit och reumatisk vaskulit.

Den allergiska vaskuliten orsakas av att cirkulerande immunkomplex deponeras i kärlväggarna. Antigenet är vanligen ett läkemedel alternativt ett bakterie- eller virusantigen. Den första lesionen är palpabel purpura (blödning i huden som ej går att trycka bort med glasskiva) och därfter utvecklas multipla, smärtsamma, röd-blå-svarta, nekrotiska sår bilateralt på benen. Förloppet går mycket snabbt. Skall remitteras akut till hudklinik.

 

Den reumatiska vaskuliten är en typ av allergisk vaskulit där antigenet sannolikt är ett autoantigen. Vaskulitsåret är av mer stillsam typ och drabbar patienter med aktiv eller inaktiv reumatoid artrit. Ofta rör det sig om ett solitärt sår med blåtonad sårkant på ankelnivå som svarar dåligt på vanlig sårbehandling. Bör remitteras till hud- eller reumatologklinik.

Pyoderma gangränosum
Vaskulitliknande sjukdom av okänd genes som ses framför allt hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och reumatoid artrit.
Ofta rör det sig om ett solitärt sår men multipla sår förekommer. Kan lokaliseras var som helst på kroppen. Såret startar spontant eller efter mindre trauma som en mindre pustel. Går relativt snart över i en djup varande sårbildning med underminerad sårkant och blå-röd halo. Observera att varet här inte talar för bakteriell infektion. Kirurgisk revision skall undvikas. Bör remitteras till hudklinik.

 

Hypertensivt sår
Synonyma begrepp är angiodermitis necroticans och Martorells sår. Patienter med dessa sår har ofta haft en långvarig hypertoni. Debuterar relativt plötsligt som ett smärtsamt, fibrinbelagt, ytligt, oregelbundet sår med blåtonade sårkanter och är lokaliserat till nedre 1/3-delen av underbenet (kan sitta både fram och bak). Reglering av patientens hypertoni bör ske. Lokalt rekommenderas salvkompresser (Unitulle, Jelonette) alternativt Duodermgel och Melolin. Smärtan försämras oftast av hydrokolloidalförband som skall undvikas. Kan skötas i primärvården, men vid diagnostisk osäkerhet remiss till hudkliniken.

Necrobiosis lipoidica
Över hälften av patienterna med denna typ av sår har diabetes mellitus. Det rör sig om en degeneration och granulomatös inflammation i läderhuden.
Ses som ett välavgränsad gulröd fläck med papperstunn överhud. Underhudens vener skimrar ofta igenom. Lokaliseras bilateralt på underbenens ventralsidor. Är mycket känsligt för trauma och sårbildning uppstår lätt. Bör vid sårbildning remitteras till hudklinik.

Hydrostatiskt sår
Ökad bensvullnad pga hjärtinsufficiens eller lymfödem kan bidraga till att ett mindre trauma orsakar svårläkt bensår. Här föreligger således ingen egentlig venös eller arteriell insufficiens.
Vid påtaglig hydrostas kan bensåret föregås av större blåsa i huden. Ev hjärtinsufficiens bör medikamentellt behandlas och benen bör lindas. Omlägges som venöst bensår (v g se sep kap). Kan skötas i primärvården, men vid påtaglig hjärtsvikt remiss till medicinklinik.

Tumörer
Tumörer som orsak till bensår är ovanliga, men bör misstänkas vid atypiskt utseende och utebliven sårläkning. De vanligaste tumörerna är skivepitelcancer och basaliom, medan Kaposis sarkom och malignt melanom är mycket ovanliga som orsak till bensår.

 

Skivepitelcancer: Kan uppstå på 2 sätt, dels direkt i huden med efterföljande sårbildning, dels sekundärt i ett kroniskt bensår. Såret eller sårkanterna ser ofta uppdrivna eller vulstiga ut. Upprepade biopsier kan krävas för diagnosen. Risk för metastasering föreligger. Skall remitteras till hudklinik eller plastikkirurgisk klinik.

Basaliom: Framför allt den nodulära formen kan ulcerera. I sårkanten vanligen antytt pärlemorglänsande kant med telangiektasier. Metastaserar i praktiken inte. Skall remitteras till hudklinik eller plastkirurgisk klinik.

Kaposis sarkom: Kärltumör som visar sig som multipla blåaktiga, upphöjda noduli och sår på underbenen hos framförallt äldre män. Kaposis sarkom hos HIV-patienter har en helt annan klinisk utbredning. Skall remitteras till hudklinik.

 

Mikael Tarstedt, Hudkliniken, USÖ