Operationssår
Operationssår är planerade insicioner med skarpa instrument, vilket ger mindre vävnadsskada. I de flesta fall kan sårkanterna läggas mot varandra, sutureras och såret läker primärt. Förbandet som sätts på direkt efter sutureringen har som uppgift att suga upp ev. sekretion och skydda såret mot kontaminering.
Inspektera såret då patienten kommer till avdelningen och dokumentera detta i journalen, gärna i en speciell sårjournal. Denna bör innehålla information om vilken operation patienten genomgått, var såret är lokaliserat och vilket förband som sitter på.
Byt inte förband i onödan. Förbandet är påsatt sterilt på operation och kan i de flesta fall sitta i flera dagar om det inte har läckt igenom eller att förbandet är genommättat. Vid osäkerhet, fråga ansvarig läkare.
Om det finns behov av omläggning är det ansvarig läkare eller medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som beslutar om steril eller ren metod ska tillämpas. I regel behövs steril metod endast vid omläggning under det första postoperativa dygnet, om såret har förbindelse med djupare normalt steril vävnad (t.ex. led/bukhåla), eller att patienten är infektionskänslig.
Det är viktigt att såret/förbandet och huden runt om inspekteras dagligen för att tidigt kunna upptäcka ev. komplikationer som t.ex. infektion, hematom, serom eller sårruptur. Såret och huden runt om ska även inspekteras ordentligt innan patienten går hem.
Referenser:
Almås H. Red. (2002). Klinsk omvårdnad, del 1. Stockholm: Liber.
Bauer G. Bengmark S. Bergentz S.E. & Zederfeldt B. (1991). Kirurgi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Lindesberg: Bergslagens Grafiska.
2007-01-29 Skrivet av Beatrice Lennarthson, Kirurgkliniken, USÖ

Lyssna
Lättläst
Teckenspråk
Webbkarta
Anpassa
English - home
Lyssna