Behandling

Tryckavlastning

För att förhindra uppkomst och möjliggöra läkning av trycksår är tryckavlastning den absolut viktigaste åtgärden.
För patienter med rörelsehinder, nedsatt känsel och/eller långvarigt sängläge gäller

• vändning minst varannan timme om standardmadrass används
• att om möjligt låta patienten träna att ligga på mage, åtminstone korta stunder
• att använda rätt förflyttningsteknik för patientens välbefinnande och för att undvika skjuveffekt
• att förebygga skjuveffekt genom att se till att patienten ej kasar ner i sängen eller glider ner i stolen
• att inspektera huden vid varje vändningstillfälle och dokumentera förändringar

För rullstolsbundna patienter som kan förflytta sig själva gäller

• att inte inta samma sittställning mer än två timmar i taget
• att alltid sitta på mjukt, tryckavlastande underlag
• att ofta göra armhävningar, cirka 1-2 ggr/halvtimme på armstöden eller däcken på rullstolen så att de utsatta ställena slipper kroppstyngden en liten stund. Ett annat sätt som är mindre belastande för axlarna kan vara att växelvis luta sig över åt sidorna i rullstolen för att avlasta skinkorna
• att kontrollera huden med hjälp av spegel varje kväll för att se om någon irritation uppstått som kräver åtgärder.

Tekniska hjälpmedel

Det finns ett stort utbud av tryckavlastande hjälpmedel såsom speciella sitt- och liggdynor och madrasser, kilkuddar, sittkuddar, filtstöd, cirkulerande varmluftsäng, luftväxlande madrass och vändschema. Följande krav bör ställas på tryckavlastande utrustning:

• god patientkomfort
• minskat behov av vändningar
• minskad friktion och skjuvningseffekt
• behålla normal temperatur på kontaktytan
• vara lätt att rengöra och handskas med.

Vid användning av speciella underlag, se alltid till att användarna får god information och att patienten får önskad effekt av underlaget. Vid val av lämpligt tryckavlastande underlag kan en arbetsterapeut ge råd.

Citat från Handbok för hälso- och sjukvård: "Patientens medicinska tillstånd liksom risken att få trycksår eller graden på ett redan utvecklat trycksår måste avgöra vilken typ av madrass som ska väljas. Andra underlag, t.ex. blöjor, måste anpassas så att madrassens tryckavlastande effekt inte försämras."

Aktivering

Aktivera och mobilisera, ev med hjälp av arbetsterapeut och sjukgymnast. Låt patienten röra på benen, sitta upp på sängkanten, sitta uppe vid måltider och om möjligt träna att ligga på magen, åtminstone korta stunder.

Smärta

Smärta inverkar negativt på sårläkning, försämrar patientens rörlighet, aptit, sömn, immunförsvar och försvårar omläggning och annan behandling. Undvik onödig smärta orsakad av infektion, för tätt eller för långt mellan omläggningar, för kall eller för varm tvättvätska, förband som fastnar, psykologiska eller sociala faktorer. Vid sårsmärta försämras blodcirkulationen i såret och därmed försvåras läkningen.

Personlig hygien

Motverka riskerna för uppluckring och annan skada på huden till följd av urin- och faecesinkontinens och riklig svettning genom att vidta förebyggande åtgärder och sörja för god hygien.

Hudvård

Vid missfärgad och skadad hud kan massage förvärra skadan ytterligare och bör därför undvikas. Massage över benutskott bör undvikas då det kan skada hudens kapillärer.

Tvättning bör ske med lätt hand och sparsamt med tvål. Skölj bort alla tvålrester och klapptorka försiktigt.

Torr hud bör regelbundet smörjas in med mjukgörande kräm eller lotion för att hålla sig smidig och stark. Även detta bör ske med lätt hand.

Se till att patientens sitt- eller liggunderlag är torrt, rent och slätt.
Felaktig klädsel och hårda sömmar kan skapa sår. Inspektera tryckutsatta ställen två gånger per dag, oftare vid behov.

Näringstillstånd

En undernärd patient får lättare trycksår och läker sämre. Intorkning kan vara en bidragande orsak till att trycksår uppkommer genom att de små kapillärerna faller samman och det blir sämre genomblödning i de yttre hudlagren.

Eftersträva bästa möjliga näringstillstånd, vätskebalans och blodsockerläge. Detta förutsätter god mun- och näshygien och vid behov näringsdryck. Kostombud och dietister kan ge råd.

Sömn

Identifiera och åtgärda sömnproblem. God sömn underlättar sårläkning.

Stöd

Informera och undervisa patient och anhöriga om vad han/hon själv kan göra för att förebygga och läka trycksår. Var lyhörd, visa respekt och ge medkänsla och psykologiskt stöd. Kontakta vid behov kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut eller annan resurs.

Höga vårdkostnader

Ur samhällsekonomisk synpunkt är trycksår ett betydande problem. De verkliga kostnaderna för trycksår i Sverige har inte kunnat uppskattas. I Nederländerna har kostnaderna för vård av trycksår beräknats överstiga kostnaderna för behandling av hjärtsjukdomar.  

2007-10-15