Orsaker

Trycksår kan uppstå av yttre och inre orsaker eller en kombination av dessa.

Om man känner till hur och varför de uppstår kan man förebygga upp till 95% av alla trycksår.

Riskgrupper

Äldre personer

80% av trycksårspatienterna är över 65 år och risken för att få dessa sår ökar med ökad ålder. Åldrandet påverkar våra kroppar fysiskt, bland annat försämras blodflödet till huden. Huden blir tunnare och elasticiteten minskar.

Många äldre äter och dricker dåligt/fel, vilket gör att de saknar viktiga näringsämnen och skadar immunsystemet. För lite dryck leder till intorkning och ger en mindre blodvolym.

Försämrat allmäntillstånd, försämrad fysisk aktivitet och ökat vakentillstånd är också faktorer som gör att sår läker långsammare och lättare bildas.

Långtidssjuka patienter

Skötsel av långtidssjuka patienter är beroende av personal och resurser. Lång vårdtid ökar risken för att utveckla ett trycksår.

Patientens vårdkedja, bår, brits, röntgen, operationsbord och avdelningssäng, valet av madrasser som vi använder och tiden som patienten blir liggande på dessa ökar risken för sår. Detta gäller alla patientgrupper.

Neurologiska trauma och sjukdomar i nervsystemet

Eftersom dessa patienter helt saknar eller har försämrad smärtförnimmelse och känsel känner de inte obehag av det yttre trycket och glömmer att tryckavlasta. De märker inte heller av urin- och faecesläckage som fräter sönder huden.

Dessa patienter måste undervisas i tryckavlastningsteknik för egenvård eller tas om hand av personal. Tänk på att förse dem med rätt sitt- eller liggunderlag. Risken för sacrala trycksår är stor, exempelvis vid MS, cerebral insult, paraplegi.

Medvetslösa patienter

Gäller även patienter som hittats i hemmet avsvimmade. Dessa patienter är helt beroende av tryckavlastande liggunderlag och personal.

Ortopediska patienter

Den minskade rörligheten är en vanlig orsak till trycksår.

Patientgruppen består till stor del av äldre, speciellt utsatta personer som genomgår en operation för höftledsfraktur. Det försämrade allmäntillståndet, smärta och sänkt medvetandegrad gör att spontan avlastning inte sker.

Cancerpatienter

Cancerpatienter har ett försämrat immunsystem och blir lätt avmagrade. Många får även kemoterapeutiska läkemedel som ska döda tumörceller, men de förstör även andra celler, bl a minskar antalet vita blodkroppar. Grundsjukdomen och behandlingen gör att patienterna ofta känner sig trötta, vilket bidrar till en sämre fysisk aktivitet.

Cirkulatoriska sjukdomar - vanligast diabetes mellitus-sockersjuka

Det finns två huvudorsaker till att dessa patienter hamnar i riskzon:

Neuropati - sjuklig förändring i det perifera nervsystemet som ger känselbortfall, stickningar, domningar och försvagade reflexer. En person med dessa symtom känner ej ett för högt yttre tryck. Läker om trycket upphör.

Angiopati - skador på små och medelstora artärer gör att cirkulationen till de perifera vävnaderna försämras. Sämre prognos. 

Yttre riskfaktorer

För högt yttre tryck

Skapas oftast av patientens egen kroppstyngd som pressar kroppsdelar med utskjutande benområden mot sitt- och liggunderlag. En stor riskfaktor är långa väntetider liggande på hårt underlag t. ex. i ambulans, på akutmottagningen och röntgen. Mindre trycksår kan även uppstå av gipsbandage, dränagerör, skor, kläder med hårda sömmar mm.

Skjuveffekt

Skjuveffekt uppstår när hud och underhud förskjuts i förhållande till varandra. Detta inträffar när patienten ligger med höjd huvudända och glider nedåt i sängen eller kanar ner i stolen.

Friktion

Friktion kan uppstå om patienten dras upp i sängen i stället för att förflyttas, eller när spastiska ben gnids mot en sträv yta.

Fuktökning, temperaturökning

Fuktig hud blir svullen och uppluckrad, vilket gör att den skadas lättare i samband med andra nämnda faktorer.

Inre riskfaktorer

Malnutrition - försämrat näringstillstånd

Drabbar ofta äldre personer, de är inte hungriga och glömmer bort att äta, protesen skaver mm.

Äldre personer utvecklar lättare trycksår som blir "djupare" och läker långsamt. Såret i sig gör att man förlorar vätska, proteiner och elektrolyter. När man är sjuk behöver kroppen extra energi. Se nutritionskapitlet.

Dehydrering - intorkning

Minskar blodvolymen, vilket gör att det blir mindre transport av syre och näring till perifer vävnad, borttransport av koldioxid, avfallsprodukter från cellernas metabolism försämras och celler dör. Huden blir mindre motståndskraftig och skör.

Anemi - blodbrist

Det syrgastransporterande blodfärgämnet hemoglobin behövs för cellernas mitos oc nybildning. Järn behövs även för bildning av hemoglobin som transporterar syre. Vid blodbrist försämras syresättningen till huden och man har upptäckt att patienter med trycksår har tunnare hud än de jämnåriga patienter som inte har sår.

Ödem

Vätskeansamling i kroppsvävnaden kan vara allmän eller lokal.

Rökning

Rökning påverkar makro- och microcirkulationen negativt, vilket påverkar sårläkningen. Rökning har även rapporterats som orsak till brist på vitamin B1, B6, B12 och C.

Vikt

Underviktiga patienter saknar polstring av underhudsfett runt benutskotten. De kan vara undernärda och saknar ett energilager att ta av om de blir sjuka. Överviktiga patienter har svårare att röra sig, svettas lättare och vilar tungt mot underlaget.

Nortonskalan

För att lyckas med förebyggande trycksår måste riskgrupperna/riskfaktorerna kunna identifieras. Ett instrument för bedömning av riskfaktorer är den modifierade Nortonskalan.

2007-10-15