Allmänna sårvårdsrutiner

Sår skall behandlas med omtanke och kunskap så att patienten utsätts för minsta möjliga smärta och obehag av såret och behandlingen

Bedömning av såret

Bedöm utseende och ev förändring, storlek, lokalisation, smärta, sekretion, lukt och lokalbehandling.

Om såret sitter på en fot, uppmana patienten att använda skor, även inomhus.

Ödematös bensvullnad är en fiende när det gäller sårläkning. Arbeta hela tiden med att tömma benen på vätska. Att gå och röra sig är bra, men inte att stå stilla. Dagtid bör benen läggas i högläge (över hjärtats nivå) med jämna mellanrum. Med en kudde under benen i sängen och förhöjning av fotänden underlättas även det nattliga ödemdränaget.

Omläggning i praktiken

Fabriksrent material såsom kompresser och förband kan användas. Det skall förvaras, hanteras och vara förpackat så att det bibehåller oförändrad renhetsgrad. OBS! Handdesinfektion före hantering av rent gods.

  • Om såromläggningen är smärtsam för patienten skall smärtstillande medel ges en stund före omläggningen
  • Samla ihop material som behövs för bandagebytet. Om du inte sett såret förut, lossa på förbandet och inspektera det. Se efter vilket material som behövs och hur mycket
  • Använd vanligt kroppstempererat kranvatten till sårtvätt. Kranvattnet bör vara nytappat och från en kran som används regelbundet. Spola cirka en minut innan det används
  • Det behövs inte steril procedur vid behandling av kroniska sår. I dag rekommenderas renrutin
  • Skålar, pincetter och andra utensilier som används vid sårvård skall vara desinfekterade i diskdesinfektor alt. spoldesinfektor eller genom kokning i vatten under 5 minuter med lock på

 
Lossa förbandet försiktigt från huden runt om såret. Lyft sedan bort bandaget.

Ha en plastpåse till hands där det förorenade förbandsmaterialet kan slängas.



 
Rengör såret varsamt med våta kompresser eller tork. Tvätta såret inifrån och ut. Ett "tvättdrag" per kompress. Rengör även sårkanterna.

Finns det möjlighet att duscha eller skölja såret är det ett bra alternativ. Torka sedan huden runt såret eftersom den ofta är tunn och ömtålig. 


Om det finns nekrotisk vävnad eller fibrinbeläggning i såret bör det avlägsnas. Med sax och pincett, eller med slev, kan man i olika etapper rensa såret.

Detta får inte ske till varje pris och givetvis med bakomliggande sjukdomsorsak, t.ex. diabetes och arteriell kärlsjukdom i åtanke. Specialistbedömning kan vara på sin plats.


Om sårodling skall tas bör det ske efter sårtvätten. Snurra en odlingspinne in under sårkanten eller i övergången mellan frisk och sjuk vävnad.

Skrapa inte av gul smet, dvs fibrin, i sårets mitt.



 
Stick ned provpinnen i transportmediet och skruva på den.

Lägg förband över såret. Tejpa aldrig på hud under knäet. När såret är täckt kan området utanför såret smörjas med fuktighetskräm om det behövs.

Efter avslutad omläggning, dokumentera det som gjorts. 

Dokumentation

För att se effekt av sårbehandlingen måste såret dokumenteras, t ex ritas av på en plastfilm. Rita alltid en pil uppåt för att ange sårets orientering. Använd en tunn overheadpenna, och markera eventuella nekroser. En bit gladpack över såret förhindrar nedsmutsning av plastfilmen. Såret mäts på bredaste och längsta stället. Det finns mätstickor för detta ändamål.

Om möjlighet till fotografering finns är det ett bra sätt att följa förloppet. Inkludera en papperslinjal och en etikett med patientens initialer, personnummer (ev kodat) samt dagens datum i bilden.


Sid-funktioner och -information

Dela

Sidan granskades den 4 mars 2010

Innehållsansvarig: red. Ruth Eid Forest

Publicerad av Anita Pettersson

Tipsa en vän

Fyll i detta formulär för att tipsa en vän om den här sidan.

Fält markerade med * är obligatoriska.

En länk till den här sidan följer automatiskt med ditt meddelande.

Bifoga

Max antal filer: 5
Max total storlek: 2.0 mB
Tillåtna filtyper: *.doc, *.docx, *.gif, *.jpeg, *.jpg, *.pdf, *.rtf, *.txt, *.xls, *.xlsx