Cirkulationsutredning
Ta alltid reda på orsaken till såret
Riktlinjer för utredning i öppen vård avseende cirkulatorisk orsak till bensår
Då en stor andel av bensåren har arteriell, venös eller blandat arteriell/venös orsak, och följaktligen är potentiellt botbara, bör varje patient som presenterar sig med bensår utredas för uteslutande av sådan orsak.
1. Ischemiska sår
De ischemiska såren kännetecknas, som regel, av distal lokalisation, vilosmärtor som lindras med benet i lågläge, sval och rodnad eller blek fot samt förekomst av trofiska förändringar såsom vid kronisk ischemi.
2. Venösa sår
Det venösa såret kännetecknas, som regel, av lokalisation inom "damaskområdet", måttliga smärtor som oftast lindras i högläge, förekomst av uttalad svullnad samt hypostatiska hudförändringar med eksem och/eller hudmissfärgningar.
3. Sår med blandad genes
Såren med blandad genes företer oftast en blandad bild mellan de ovan nämnda yttringarna.
Fastställande av diagnos
Diagnosen ställs som regel med sedvanlig bedside-undersökning. Om tydliga pulsar ej kan palperas i arteria dorsalis pedis eller arteria tibialis posterior måste arteriell insufficiens misstänkas.
Ankeltrycksmätning med Doppler-instrument och en blodtrycksmanschett placerad vid ankeln är en enkel och säker metod att närmare klargöra om, och i så fall hur uttalad, ischemi föreligger. Denna undersökning utföres med fördel i samband med öppenvårdsbesök. En ankel/armkvot <0,5 stärker diagnosen och bör föranleda remiss för kärlkirurgisk konsultation.
Om ankeltryck är svårt att mäta kan tåtrycksmätning vara av stort värde. Denna undersökning utföres av klin fys lab och remissen skrives på vanlig gul blankett. Ett tåtryck <30 mmHg innebär ofta försämrad sårläkning och bör föranleda remiss till kärlkirurg.
Angiografi är en förberedande undersökning inför en planerad operativ eller endovaskulär åtgärd och ej ett diagnostiskt instrument! Detta därför att det anatomiska fyndet ofta inte alls är relaterat till det funktionella tillståndet. Sådan undersökning bör därför endast beställas efter överenskommelse med kärlkirurg.
Vid misstanke om venös orsak till bensår är en venduplex av stort värde för att ge besked om djup alt ytlig venös insuff, resp förekomst av insufficienta perforanter. Remiss för detta skrives till fys.lab. Väntetiden till fys.lab är för denna undersökning lång. Ange därför på remissen att patienten har sår och bör undersökas med förtur. Begränsa även undersökningen till det aktuella benet. Om Du avser remittera patienten till kärlkirurg för behandling av venös insufficiens - skriv samtidigt remiss till fys.lab för venduplex för att korta handläggningstiden. Låt det därvid framgå av remissen till kärlkirurgen att remiss även skickats till fys.lab.
Om såren trots konservativ behandling ej läker - remiss till hudkliniken som vid behov vidareremitterar till kärlkirurg.
Obs! Patienten måste inte ha synliga varicer. Alla patienter med synliga varicer behöver inte opereras! Detta är rådgivande ramregler som gäller "typpatienter". Avvikelser förekommer naturligtvis ofta. Om Du är osäker rörande behandling eller utredning av en patient, slå gärna en signal och sök någon av kärlkirurgerna så kan vi som regel bistå Dig med råd.
Skribenter:
Björn Stenberg, Kirurgkliniken
Berndt Arvidsson, Kirurgkliniken

Lyssna
Lättläst
Teckenspråk
Webbkarta
Anpassa
English - home
Lyssna