Döva öron får hörseln tillbaka på USÖ

Ingrid Augustsson och Ulrica Thunberg, öronkirurger på öron-, näs- och halskliniken, är ensamma på USÖ om att kunna operera in cochleaimplantat och förhoppningsvis ge patienter möjligheten att kunna höra igen.
Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, har börjat operera in cochleaimplantat. Hittills har fem patienter opererats.
Från USÖ:s sida räknar man med att kunna operera 15 till 20 patienter per år och förhoppningsvis ge dem möjligheten att kunna höra igen.
Ett cochleaimplantat är ett hörselhjälpmedel som stimulerar hörselnerven med en elektrisk impuls. Utrustningen består av en inre del, som opereras in i hörselsnäckan, och en yttre ljudprocessor, som liknar en hörapparat och bärs bakom örat.
Tidigare fick Örebro läns landsting remittera patienter till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, men nu kan man utföra operationen på USÖ.
– I Örebro finns väldigt många gravt hörselskadade, så det finns gott om presumtiva patienter, säger audionomen Agneta Palmkvist Söderberg.
Enbart vuxna opereras
De personer som är aktuella för att få cochleaimplantat i Örebro är vuxna personer med så svår hörselnedsättning att hörapparaten inte längre räcker till. Kravet för att de ska få opereras är att de har haft ett talat språk och kommunicerat med det. Barn som föds döva kommer precis som tidigare att remitteras till Karolinska Universitetssjukhuset.Innan en patient kan komma ifråga för att få ett cochleaimplantat görs omfattande undersökningar.
– Vi har ett speciellt team med personal från olika kliniker som jobbar med de här patienterna. Teamet består av audionomer, ingenjörer, läkare och kuratorer, berättar Ulrica Thunberg, som är öronkirurg på öron-, näs- och halskliniken.
Innan operation erbjuds alla patienter att få träffa en person som redan har cochleaimplantat.
– Vi i teamet kan bara informera och ge råd, medan en person som redan opererats kan berätta om sina erfarenheter, säger Agneta Palmkvist Söderberg.
– Att opereras eller inte kan vara ett svårt beslut. Det är ju en definitiv operation. Man kan inte få tillbaka hörseln som den var innan. Men de allra flesta upplever att deras hörselsituation förbättras och att de får en bättre livskvalitet efter operationen, berättar Ulrica Thunberg.
Många återbesök
Efter operationen tar det cirka tre till fyra veckor innan patienten får komma till audiologiska kliniken för inkoppling. Då kontrolleras att alla elektroder fungerar som de ska efter läkningsprocessen i örat. Patienten får också höra ljud på en låg nivå. Sedan krävs åtskilliga återbesök för att ställa in rätt nivåer och finjustera ljudprocessorn.
– För den som blivit opererad krävs en lång träningstid. Det brukar ta ett år att vänja sig vid de nya ljuden och för hjärnan att lära sig höra. Ju längre tid man varit döv, desto längre tid tar det att höra igen. Hörselminnet är kort och man hör inte med öronen, utan med hjärnan, berättar Agneta Palmkvist Söderberg.

Lennart Lilja är på återbesök hos audionomen Agneta Palmkvist Söderberg och elektronikingenjören Sulejman Ljuca.
Lennart ser fram emot att få höra fågelkvitter igen
– Får man en sådan här chans så tar man den. Det konstaterar Lennart Lilja, som var den första patienten som fick ett cochleaimplantat inopererat på Universitetssjukhuset Örebro.
När Tebladet träffar honom har det gått lite drygt två månader sedan operationen och han är på återbesök hos audionomen Agneta Palmkvist Söderberg och elektronikingenjören Sulejman Ljuca.
– Ljudprocessorn har fyra olika lyssningsprogram som den som blivit opererad kan växla mellan med hjälp av en slags fjärrkontroll. Programmen är till för att den som har implantatet ska höra så bra som möjligt i olika ljudmiljöer. Nu är jag inne i det program som Lennart ska använda sig av om han går på restaurang. Jag kontrollerar hur han uppfattar skillnaden mellan starka och svaga ljud och ställer in rätt nivåer, berättar Sulejman Ljuca.
– Trots att det gått så kort tid sedan operationen märker jag redan skillnad. Jag hör bättre och bättre även om det går sakta framåt, berättar Lennart Lilja.
Aldrig någon tvekan
Han har haft dålig hörsel större delen av sitt liv.
– 1968 fick jag indikation på nedsatt hörsel. 1984 fick jag det klassat som yrkesskada och fick min första hörapparat, berättar Lennart Lilja.
Med åren har hörseln bara blivit sämre och sämre och till slut räckte hörapparaten inte längre till. Då fick han erbjudandet om cochleaimplantat.
– För mig var det aldrig någon tvekan. Jag såg möjligheterna och tackade ja direkt, säger Lennart Lilja.
– Efter operationen hade jag yrsel och det susade och pep inne i huvudet. Då började man ju fundera på vad man hade gett sig in på, men efter bara några veckor var jag med på banan igen, fortsätter han.
Lät som Kalle Anka
Första gången cochleaimplantatet kopplades in var en spännande upplevelse.
– Allt lät som Kalle Anka och det kom mycket ljud som jag inte kände igen, minns Lennart Lilja.
– Ljuden låter på ett annat sätt nu. Jag har ju inte hört diskantljud på 20 år. Nu kan jag lyssna på musik. Förut lät det mest som skrål, fortsätter han.
Nu upptäcker Lennart Lilja nya ljud varje dag.
– Plötsligt hör jag ljuden av kniv och gaffel mot tallriken, av blinkersen i bilen och av köksklockan. Att få höra fågelkvitter i vår kommer att bli en höjdare.
Operationen har gjort att han känner sig tryggare i vardagslivet.
– Nu kan jag slappna av och höra vad folk säger. Det har gjort att mitt sociala liv blivit mycket, mycket bättre, berättar Lennart Lilja.

Lyssna
Lättläst
Teckenspråk
Webbkarta
Anpassa
English - home
Lyssna