USÖ-forskare belönas av Lions

Fem cancerforskare vid USÖ har tilldelats sammanlagt 600 000 kronor från Lions Cancerforskningsfond för framstående forskning som syftar till att öka kunskaper och förbättra behandlingsmetoder inom cancerområdet.

– Forskningen är en viktig del av universitetssjukhusets verksamhet, som för den medicinska utvecklingen framåt och vars resultat slutligen kommer våra patienter till nytta, säger sjukhusdirektör Jan Olsson. Anslag från Lions för att finansiera USÖ:s cancerforskning är ett återkommande och välkommet bidrag som vi kommer att förvalta på bästa sätt för att stimulera fortsatt utveckling av cancersjukvården.



Pontus Thulin, AT-läkare Urologiska kliniken, Elisabet Tina, doktorand KFC, Sabina Davidsson,doktorand Urologiska kliniken, Jessica Carlsson, doktorand vid Örebro universitet, Jan Olsson, sjukhusdirektör samt Gun Hilton-Vikh, Lions

De forskare som tilldelats pengar är:

Ove Andrén, medicine doktor, överläkare vid Urologiska kliniken, för projektet: ”Bakteriers roll vid utveckling av prostatacancer – genetisk och funktionell karakterisering av bakterieisolat”.

Infektionsorsakad inflammation har en viktig roll för utvecklingen av cancer i flera organ. I de flesta prover som tas för diagnostik av prostatavävnad ses inflammation. Bakterien Propionibacterium acnes har visat sig vara en vanligt förekommande bakterie i vävnad drabbad av prostatacancer. Bakterien har stark förmåga att orsaka inflammation och skapa ett kroniskt inflammerat tillstånd i infekterad vävnad. Denna studie undersöker om P. acnes kan ha betydelse för utvecklingen av prostatacancer, samt om det finns skillnader i de P. Acnes-bakterier som återfinns på huden respektive i vävnad från prostata. Forskningen kan ge möjligheter att förbättra behandlingsmetoderna mot prostatacancer. Vidare finns möjligheter till en förbättrad diagnostik och säkrare prognos av sjukdomen.

Victoria Hahn-Strömberg, medicine doktor, biomedicinsk analytiker, Laboratoriemedicinska länskliniken, för projektet: ”Analys för proteinmarkörer för colorektal cancerprogression”.

Syftet med denna studie är att beskriva tjocktarmscancers växtsätt med datorstödd bildanalys samt kartlägga förekomsten av mutationer, förändringar i arvsanlagen, hos olika gener. Dessa data bedöms i samband med kliniska parametrar såsom tumörens lokalisation, spridning och storlek. Studien innebär att man för första gången, med hjälp av bildanalytiska metoder, objektivt och kvantitativt kommer att analysera och beskriva tumörer vid tjocktarmscancer och relatera resultaten till olika typer av genetiska förändringar i tumörvävnaden. Resultaten av detta projekt kan leda till förbättrade prognostiska faktorer vid cancersjukdom

Gisela Helenius, medicine doktor, biomedicinsk analytiker, Laboratoriemedicinska länskliniken, för projektet: ”MicroRNA och prostatacancer”.

Prostatacancer är en vanlig sjukdom bland män i västvärlden. I vissa fall utvecklas sjukdomen på ett långsamt sätt, i andra fall på ett snabbt och aggressivt sätt. Centrala frågor inom prostatacancerforskningen är att identifiera mekanismer som kan förebygga och behandla sjukdomen, samt identifiera egenskaper hos tumörer som visar om den har ett långsamt eller aggressivt växtsätt. MicroRNA (miRNA) är ett RNA som reglerar genuttryck i celler och är  idag ett relativt outforskat område. Det är dock väl känt att uttrycket av mi(RNA) är förändrat i cancervävnad. Kunskap om mi(RNA) är därför viktig för förståelsen av utveckling av cancer. Forskningen kan leda till nya metoder för att förebygga och behandla prostatacancer.

Pontus Thulin, AT-läkare, Urologiska kliniken, för projektet: ”Betydelse av vitamin D, LL-37 och mucin 1 i prostatacancer”.

Vitamin D påverkar processer som är önskvärda vid cancerbehandling, bland annat hämmad celldelning, minskad angiogenes (nybildning av blodkärl) och celldifferentiering (process som gör att celler blir olika, trots samma genetiska utgångsmaterial). Förändrade genuttryck i cancerceller kan kopplas till vitamin D. Skillnader finns i olika tumörtyper, men ett konsekvent fynd är ett ökat uttryck av ett protein kallat hCAP18 samt av peptiden LL-37. Vitamin D krävs för ett adekvat uttryck av hCAP18 och LL-37. LL-37 har visat både positiva och negativa effekter för utvecklingen av cancer då den framkallar celldöd men också stimulerar angiogenes, vilket är en faktor för tillväxt av tumörer. LL-37 stimulerar även proteinet MUC-1, ett protein som associeras med hög risk för dottersvulster. Då vitamin D-liknande preparat testas i kliniska studier och MUC-1 anses vara ett lovande målprotein i behandling av prostatacancer är det viktigt att förstå den biologiska relationen mellan vitamin D, hCAP18/LL-37 och MUC-1 vid prostatacancer. Dessa kunskaper kommer att ha stor relevans för fortsatt utveckling av nya och effektivare behandlingsmetoder mot prostatacancer.

Elisabet Tina, doktorand, biomedicinsk analytiker vid Kliniskt forskningscentrum, för projektet: ”Betydelsen av SLC25A43 som möjlig tumörsuppressorgen i HER2-positiv bröstcancer”.

De bröstcancerpatienter som har ett ökat antal av HER2 receptorn i cancercellerna har generellt sett en sämre prognos. I tidigare studier på USÖ har man funnit en förlust av genen SLC25A43 hos en stor andel av patienterna med HER2-positiv bröstcancer. Detta talar för att genen har stor betydelse för sjukdomens utveckling. Man har även funnit att förlust av samma gen (SLC25A43) förekommer i andra cancerformer än bröstcancer. Detta talar för att genen är generellt involverad i cancer och inte bara specifikt i bröstcancer med aktiv HER2 receptor. Sammanfattningsvis kan de funna förändringarna i SLC25A43 spegla genens betydelse för utvecklingen av cancer. Ökade kunskaper om denna gen och dess egenskaper kan vara viktiga för utvecklingen av nya behandlingsmetoder.