Lyssna
Lättläst
Teckenspråk
Webbkarta
Anpassa
English - homeReligiösa samfund i DUST-länen
Varianter av denna sida
Lyssna
Signaler finns på att arbetsmiljön inom kyrkor/religiösa samfund inte är den bästa, t.ex. otydligt ledarskap, inbyggda strukturella konflikter, bristande intern kommunikation. I en ny SACO-rapport, pekas också på att långtidssjukskrivningar är vanligare inom Svenska kyrkan.
Projektet avser att belysa följande frågeställningar:
1) Återspeglar SCB:s statistik de uppgifter om sjukskrivningar man erhållit vid enkätstudier?
2) Skiljer sig Svenska kyrkan åt vad gäller sjukskrivningar/arbetsmiljö jämfört med Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Pingströrelsen?
3) Följer förmåga/oförmåga att handskas med arbetsmiljöproblem en liberal/konservativ gradient?
4) Hur betydelsefull är missionen att "vara god" samt kyrkornas "kommunikationsstil" för ohälsa och sjukskrivningar?
Metod/datainsamling: I Fas I jämförs samfundens medarbetare år 2001-2006 med samtliga arbetande i DUST-länen via SCB-statistik. Variabler i fokus: Yrke, kön och samfund. I Fas II distribueras en enkät som täcker aspekter av hälsa/arbetsmiljön till samtliga anställda. I Fas III intervjuas anställda/kyrkopolitiker samt integreras resultat från faserna I och II till åtgärdsförslag för bättre arbetsmiljö inom samfunden.
Projektet påbörjades i september 2010, och har således hunnit halvvägs i dagsläget (oktober 2011). Statistik har inhämtats från SCB (Fas I), enkäten är distribuerad, inhämtad och databearbetad i preliminär form (Fas II). De flesta intervjuer som planerats är också avklarade (Fas III). Arbetet under den återstående tiden av projektet kommer dels att ägnas åt analys och integrering av insamlade data och forskning/rapporter/dokumentation som redan finns, och dels åt att formulera åtgärdsförslag i syfte att förbättra arbetsmiljön vid de aktuella samfunden.
Projektet kommer att tillföra teoretisk och praktisk kunskap som rör arbetsmiljön inom religiösa samfund. Detta leder förhoppningsvis till att långtidssjukskrivningarna minskar och att man får en generellt förbättrad arbetsmiljö. Det finns även tankar på att resultaten från det aktuella projektet skall kunna generaliseras till andra organisationer inom så kallade människovårdande organisationer där det framkommit problem som har att göra med ledarskap, arbetsbelastning eller inflytande.
