Lyssna
Lättläst
Teckenspråk
Webbkarta
Anpassa
English - homeRiskkommunikation
Varianter av denna sida
LyssnaDen viktiga dialogen mellan experter, myndigheter och allmänhet
Vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), har vi sedan slutet av 1980-talet/början av 1990-talet - då vi kom i kontakt med och bjöd in Peter Sandman, professor vid Rutgers University i USA – intresserat oss för det som brukar kallas för riskkommunikation ”… en ömsesidig process som innebär utbyte av information och åsikter mellan enskilda, grupper och myndigheter/institutioner. Den innehåller flera budskap, inte nödvändigtvis om risk, som uttrycker engagemang, åsikter/reaktioner gentemot risk eller mot olika åtgärder/strategier för att övervaka och kontrollera risker” (National Research Counsil, 1989)
Peter Sandmans indignationsmodell
Den modell vad avser riskkommunikation som Sandman varit den främste att introducera, har han kallat för Outrage Factor Model.
På svenska har vi kallat den för Indignationsmodellen. Det är också den modell som vi arbetar med mest vid kliniken.
Den fokuserar på det faktum att det oftast inte är tillräckligt att experter upplyser allmänheten om de s.k. objektiva/mätbara riskerna. En berörd allmänhet kan och vill ofta ta in andra aspekter i sitt riskbegrepp t.ex. om risken är frivillig eller påtvingad, välbekant eller exotisk, rättvis eller orättvis eller om samhället har kunskap om risken eller inte.
Inte sällan kan det på grund av att experter och allmänhet tar in olika aspekter i sitt riskbegrepp bli konflikter i samhället.
På lokal nivå kan det t.ex. ta sig uttryck i att en berörd allmänhet demonstrerar och ockuperar markområde som ska användas för en verksamhet som inte är önskad.
Tre stöttepelare i en god riskkommunikation
Vi har idag en rätt god uppfattning om vad som krävs för en god riskkommunikation. I allt väsentligt kan man peka på tre områden:
För det första - en god kommunikation om risker i samhället kräver att man kan översätta resultat och vetenskapligt språk så att människor förstår.
För det andra att uppmärksamma och kommentera de eventuella osäkerheter som finns i materialet/problemet.
För det tredje - en god riskkommunikation måste kunna hantera situationer där det vetenskapliga samhället ska samarbeta med politiker/"policy makers".
Vid kliniken har vi under de senaste 25 åren har ett flertal föreläsningar, utbildningar och forskningsprojekt som handlat om riskkommunikation.
Senaste projektet om sanering av förorenade områden
Senast genomförde vi ett projekt finansierat av Naturvårdsverket som handlade om riskkommunikation i samband med sanering av förorenade områden (http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling-av-fororenade-omraden/Hallbar-Sanering--kunskapsprogram/Rapportsammanfattningar--Hallbar-Sanering/Kriterier-for-effektiv-riskkommunikation/).
Nytt forskningsprojekt om språket
För närvarande finns en forskningsansökan tillsammans med Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, under beredning och som fokuserar på det språk som man använder i samband med riskkommunikation.
