Kan man få stendammslunga i Sverige 2011 forts?

Hur är exponeringsnivån i Sverige?

Vid det Arbets- och miljömedicinska vårmötet i Uppsala 2008 redovisade Nils Plato vid Arbets- och miljömedicin i Stockholm, en studie kring yrkesmässig kvartsdammsexponering i Sverige mellan år 1960 och 2005. Vid nio redovisade branscher sjönk den respirabla kvartshalten mellan 10–20 gånger mellan 1970 och 1990, huvudsakligen på grund av tekniska åtgärder. Den senaste tioårsperioden har exponeringsnivån varit låg, omkring 1/3 av gällande hygieniskt gränsvärde.

Kvartsexponering i svenska järngjuterier

Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro har i samarbete med Svenska Gjuteriföreningen, Swerea SWECAST AB, gjort en större studie i svenska järngjuterier. I projektet ingick exponeringsmätningar på svenska järngjuterier med syfte att utvärdera dagens kvartsexponering.

Den historiska kvartsexponeringen har också studerats genom insamlande av mätdata från företagens egna register och ifrån Arbetsmiljöverket. Studie initierades efter ett förslag från Europeiska SCOEL (Scientific Committe of Occupational Exposure Limits) att halvera gränsvärdet för kvarts och frågan uppkom vad detta skulle innebära för svensk gjuteriindustri om vi även i Sverige skulle halvera vårt gränsvärde.

En preliminär genomgång av de mätdata som årligen rapporteras in till Arbetsmiljöverket visar att i ca 8 % av mätningarna fås värden som överskrider 0,1 mg/m3 som är nu gällande gränsvärde. En halvering av gränsvärdet som diskuteras inom EU innebär att ca 25 % av mätningarna överskrider detta värde.2

I gjuteristudien genomfördes exponeringsmätningar av respirabelt kvarts på 11 svenska järngjuterier under tidsperioden 2005-2006.3 Nivågränsvärdet för kvarts (0,1 mg/m3) överskreds i 10 % av proven där många yrkeskategorier i gjuteriet var representerade. Befattningarna rensare samt skänk- och ugnsunderhåll hade de högsta exponeringarna för kvarts. I dessa befattningar användes dock ofta andningsskydd och reell exponering beräknades, d v s den exponeringen arbetstagaren andades in om andningsskyddet gav fullt skydd (nollexponering). Trots att arbetstagarna använde andningsskydd överskreds ändå gällande NGV för 3 av 42 rensare, vilket innebär att arbetstagaren använde andningsskyddet under för kort del av arbetstiden.

Personlig skyddsutrustning hjälper – om den används rätt

Det finns arbetstagare i Sverige idag som har arbetsuppgifter där höga kvartsexponeringar förekommer. Vid dessa arbetsuppgifter används oftast andningsskydd för att skydda sig mot kvartsdammet. Men andningsskydd använda på fel sätt kan innebära en falsk trygghet för arbetstagaren, de kan uppehålla sig i miljöer där de annars inte skulle vara och tro att de är skyddade. För att undvika inläckage är det viktigt att andningsskydden är tillpassnings­kontrollerade samt att de underhålls på rätt sätt.
Fortsatt tekniskt åtgärdsarbete i syfte att minska kvartsexponering samt utveckling och kontroll av personlig skyddsutrustning är viktigt i framtiden då kvarts kommer att fortsätta finnas i vissa arbetsmiljöer.
Lena Andersson

1. Arbetsmiljöverket. (1992). AFS 1992:16 Kvarts. Arbetsmiljöverket, Solna.

2. SCOEL. (2002). Recommendations from Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for silica, crystalline (respirable dust). Report no: SCOEL/SSUM/94 final. Scientific Committee on Occupational Exposure Limits, Bryssel, juni 2002. 

3. Andersson L, Bryngelsson IL, Ohlson CG, Naystrom P, Lilja BG, Westberg H. (2009). Quartz and dust exposure in Swedish iron foundries. J Occup Environ Hyg; 6: 9-18.

Lena Andersson