Arbetsmiljöforskningen behöver ett nationellt kunskapscentrum

Arbetsmiljöforskningen når inte ut till målgrupperna

Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet verkade fram till den 1 september 2011. I sin sista rapport (SOU 2011:60) föreslår kunskapsrådet att ett nytt nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö inrättas. Detta kommer bland annat av att man inte tycker att kunskapsflödet från forskning till praktik fungerar på ett tillfredsställande sätt. Miljöforskningen når inte fram till dem som behöver resultaten, till exempel företagshälsovården, fackliga ombud och arbetsgivarrepresentanter.

Som underlag till rapporten intervjuades aktörer inom arbetsmiljöforskning och arbetsmiljöpraktik i Sverige.
Så intervjuades även tre nyckelpersoner vid arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro om hur de så på arbetsmiljöforskningen i landet och ett eventuellt behov av ett nationellt kunskapscentrum.

Sajt visar kommunikation kring forskningsresultat

Just detta att forskningsresultat från arbetsmiljöområdet verkar ha svårt att nå fram eller nå ut, är givetvis ett problem. På nätplatsen www.arbetsmiljoforskning.se (som öppnades i maj 2010), tar man också upp forskningskommunikation under rubriken ”Möte och utbyte”.
Här redovisas några av de projekt som handlar om att kommunicera forskningsresultat.

Forskare behöver vidga sitt perspektiv för att nå ut 

”Experterna har mer kunskap än andra men de har det inom ett smalt område” menar Thomas Tyden, chef vid Dalarnas forskningsråd. Han tar också upp en viktig aspekt i sammanhanget: ”Det är meriterande att skriva en avhandling, publicera sig i vetenskapliga sammanhang och bli granskad av andra forskare. Men det är inte är någon merit för forskare att prata med praktiker och ha kontakt med samhället”.

”Forskarna själva måste engagera sig i att föra ut sin forskning” anser Ilan Chabay, professor i forskningskommunikation vid Chalmers Tekniska Högskola: ”Allmänheten består av en massa människor, politiker, skolbarn, föräldrar, busschaufförer, snickare, och så vidare och för att kommunicera med dem behövs det mer än att man bara ställer frågan: förstod du vad jag sa?”.

Vid arbets- och miljömedicinska kliniken har dessa frågor att hitta/formulera bra arenor där allmänheten och experter/myndigheter kan ha en bra dialog om risker i samhället varit i fokus sedan början av 1990-talet. Den bästa kanalen att föra ut information kanske samtidigt är den som tillåter ett inflöde av information in till forskarna.
Lars-Erik Warg