Lyssna
Lättläst
Teckenspråk
Webbkarta
Anpassa
English - homeMalignt melanom
Varianter av denna sida
Lyssna
Maligna melanom är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. Den årliga ökningen av nyupptäckta fall är omkring 6% och för nuvarande finner vi omkring 2000 nya maligna melanom varje år. Ökningen av antalet nytillkomna fall torde bero på den ökade solexponering som befolkningen utsatt sig för under de senaste decennierna.
Risken för att utveckla malignt melanom ökar vid smärtsamma solbrännor i barndomen, ärftlighet för malignt melanom och vid förekomst av dysplastiska naevi (en speciell form av ”födelsemärken”). Det finns också en viss riskökning vid solkänslig hud, fräknar och rött/ljust hår. Patienter med nedsatt immunförsvar löper också en ökad risk.
Prognosen för patienter med malignt melanom har förbättrats avsevärt under senare år, i första hand på grund av tidig upptäckt vilket möjliggjorts genom en ökad medvetenhet om problemet i befolkningen och inom sjukvården.
Den viktigaste prognostiska faktorn är melanomets tjocklek som mäts i millimeter. Melanomen kan grovt indelas i SSM (superficial spreading melanoma=ytspridande melanom), Nodulära Melanom samt Lentigo Maligna Melanom. Ytterligare typer är Amelanotiska Melanom, Akrala Melanom m.fl. Maligna melanom anses utgå från melanocyter i det yttersta hudlagret.
Föräldrar oroas ofta av barnens pigmentfläckar. Denna oro är så gott som undantagslöst obefogad vad gäller barn/ungdomar före puberteten, där maligna melanom i princip inte förekommer. Melanomen är mycket sällsynta upp till 20-årsåldern men i åldersgruppen 20-30 år ser vi dock en tendens till ökning av antalet fall.
Den vanligaste orsaken till att föräldrarna blir oroade är att pigmentfläckarna blir större. Detta är snarare en "uttänjningseffekt" än egentlig tillväxt. Pigmentfläcken blir större i takt med att hela barnet växer och som isolerat fenomen är detta inget att oroa sig för.
