Gingivalcancer överkäke

• Vad är cancer i överkäkens gingiva
• Vilka symptom kan tyda på cancer i överkäkens gingiva
• Hur ställer man diagnosen
• Stadieindelning av cancer i överkäkens gingiva
• Hur behandlas cancer i överkäkens gingiva
• Behandling av cancer i överkäkens gingiva utifrån stadieindelning
  

 

Vad är cancer i överkäkens gingiva

Gingivan är det ytliga slemhinneskikt i munhålan som täcker över- och underkäken tandutskott. Den täcker det underliggande käkbenet och omger tänderna som är förankrade i käkbenet. Gingivan och det underliggande käkbenet bildar tillsammans alveolarutskottet (tandlisten).

I överkäken är alveolarutskottet en bågformig vall som framåt och åt sidorna omger den hårda gommen. Det yttersta skiktet av gingivan består av skivepitelceller, cancer utgående från dessa celler benämns därför skivepitelcancer. Dessa tumörer kan vara ytligt lokaliserade i enbart gingivan eller om de växer på djupet (invasiv växt) även omfatta det underliggande käkbenet.

I Sverige påträffas årligen 500 – 600 nya fall av munhålecancer, vilket är cirka 1,5 % av all cancer. Sjukdomen är vanligare hos män än kvinnor och förekommer oftast hos människor äldre än 45 år. Den viktigaste riskfaktorn för att få munhålecancer är tobaksrökning, följt av alkohol. Cancer i över- och underkäkarnas gingiva utgör cirka en tiondel av all munhålecancer.
upp

Vilka symptom kan tyda på cancer i överkäkens gingiva

Symptom på cancer i överkäkens gingiva kan vara svullnader i gingivan eller att alveolarutskottet ökar i volym. Hos personer med protes i överkäken kan detta bli märkbart genom att protesen inte längre passar. Sår som blöder lätt och inte vill läka är också ett observandum. Värk är ett mindre vanligt symptom. Ofta upptäcks cancer i gingivan av tandläkare i samband med rutinundersökning.

Hur ställer man diagnosen

Vid misstanke om cancer i överkäkens gingiva sker i allmänhet en ingående undersökning av öron-, näs och hals läkare och käkkirurg. En röntgenundersökning av överkäken ingår vanligen. Om man vid undersökningen finner onormal vävnad så tas en provbit från denna (biopsi). Denna undersöks under mikroskop av patolog (vävnadsspecialist) vid sjukhusets patologiavdelning. Om provet visar förekomst av cancerväxt företas en mer omfattande utredning.

Flera olika specialister som onkolog (cancerspecialist), öron-, näs- och hals-kirurg, plastikkirurg, käkkirurg, röntgenolog, foniatriker (röst- och talvårdsspecialist), kurator och tandhygienist deltar i utredningen. Utökade röntgenundersökningar och vid misstanke om cancerinväxt i käkbenet görs ofta en undersökning med radioaktiva isotoper (scintigram).

Utredningen diskuteras vid en ”tumörrond” där samtliga specialiteter är representerade och än en gång träffar patienten. Vid ronden diskuteras olika behandlingsalternativ. Efter ronden kan patient och patientansvarig läkare sedan diskutera de olika behandlingsalternativ som finns och i samråd välja den behandling som är lämpligast.
upp

Stadieindelning av cancer i överkäkens gingiva

När cancer i överkäkens gingiva diagnostiserats görs en bedömning av tumörens storlek, dess förhållande till omgivande vävnader och om spridning till andra delar av kroppen föreligger. Detta kallas klassificering och är av stor betydelse vid planering av behandlingen.

Stadium I

Cancern är inte större än 2 cm, är begränsad till området där den uppkom och har inte spridit sig till lymfkörtlar

Stadium II

Cancern är större än 2 cm, men mindre än 4 cm, är begränsad till området där den uppkom och har inte spridit sig till lymfkörtlar.

Stadium III
 
Cancern är större än 4 cm
Cancern har oavsett storlek spridit sig till en lymfkörtel på samma sida av halsen som inte är större än 3 cm.

Stadium IV
 
Cancern har lokalt spridit sig till omgivande vävnader som käkben, käkhåla och hud.
Cancern har oavsett storlek spridit sig till mer än en lymfkörtel på halsen eller till en lymfkörtel som är större än 3 cm.
Cancern har spridit sig till andra delar av kroppen.

Recidiv
 
Recidiverande sjukdom innebär att cancern har återkommit på samma ställe eller i annan del av kroppen efter det att den blivit behandlad.
upp

Hur behandlas cancer i överkäkens gingiva

• Kirurgi
• Strålbehandling (radioterapi)
• Cytostatika (cellgiftsbehandling)
•  Fotokemisk behandling (fotodynamisk behandling)

Kirurgi

Cancern opereras bort tillsammans med lite av omgivande vävnad för att få en tumörfri marginal. Om cancern spridit sig till lymfkörtlar på halsen utförs även en halskörtelutrymning (neck dissection). Mindre tumörer i överkäkens gingiva kan ofta opereras bort från munhålan utan att man behöver lägga snitt i huden och medför ej några större men. Mer omfattande tumörer kan kräva kirurger från flera kliniker (öron-, näs- och hals-kirurg, käkkirurg, plastikkirurg).

Målsättningen utöver avlägnandet av cancer är att återställa funktion och utseende. Dessa ingrepp göres så långt det är möjligt vid samma operationstillfälle och kan indelas i en resektionsfas - avlägsnandet av cancern och en rekonstruktionsfas - återställande av anatomi och funktion.
Vid rekonstruktionsfasen kan man låna vävnad från andra delar av kroppen för återuppbyggnad av de delar som avlägsnats vid borttagandet av cancern. Vävnader kan transplanteras med eller utan tillhörande blodkärl. I det senare fallet sys den transplanterade vävnadens blodkärl till blodkärl på halsen och den erhåller därigenom genast blodförsörjning på sitt nya ställe.
Efter avlägsnande av cancer i överkäkens gingiva kan enbart mjukdelar behöva ersättas eller både mjukdelar och ben. Om enbart mjukdelar behöver ersättas används ofta ett mjukdelstransplantat med hud tillsammans med tillhörande blodkärl från underarmen. Behöver både ben och mjukdelar ersättas används vanligen ett transplantat från höftbenskammen tillsammans med muskulatur och hud och tillhörande blodkärl.

Dessa operationer kräver noggrann planering och samordning före operationen och själva operationen tar ofta många timmar i anspråk.
Vid avlägsnande av cancer i överkäkens tandutskott förloras också de eventuella tänder som finns i den engagerade delen av käken. Då man vanligen ej kan bära någon avtagbar protes istället för de förlorade tänderna i den borttagna käkdelen så är målsättningen att ersätta tänderna med tandbryggor som sitter fast på tandimplantat (titanskruvar). Dessa tandimplantat sätts in i benet i den rekonstruerade käken en tid efter den första operationen. Efter det att tandimplantaten läkt fast i benet framställer specialisttandläkare en tandbro som skruvas fast till tandimplantaten.
upp

Strålbehandling
 
Strålningen som används är av en typ som man brukar kalla joniserande strålning. Den ges med en så kallad accelerator. Behandlingen ges antingen en eller två gånger dagligen vardagar under 5-7 veckor. Varje behandling varar inte mer än några minuter och under den tiden ligger patienten på ett behandlingsbord och är ensam i rummet men har kontakt med manöverrummet via TV-övervakning, ett högtalarsystem och en ringklocka. Varje besök på strålbehandlingsavdelningen tar cirka 15 – 20 minuter. Den exakta uppläggningen beslutas av strålbehandlingsspecialisterna som ibland har flera behandlingsprotokoll att välja mellan. I början av behandlingen mår man ofta bra och kan bo hemma eller på patienthotell. Senare kan sveda och värk ibland kräva inläggning på onkologiska kliniken.
Cancerceller är känsligare för strålbehandling än normala celler. Dosen är anpassad så att cancercellerna skall dö och normala celler klara sig. Även de normala vävnaderna blir dock påverkade och ger upphov till bieffekter (smärta vid sväljning, svullnad i svalget, torrhetskänsla, värk etc), men dessa är vanligen övergående. Bestående besvär kan uppstå efter behandlingen risken för detta är beroende av hur hög stråldos man måste ge och hur stort område som är nödvändigt att bestråla. Innan strålbehandlingen kan påbörjas bedöms tändernas tillstånd av käkkirurg eller sjukhustandläkare på sjukhuset. Om det finns minsta risk för att en tand kan orsaka infektion inom strålbehandlat område måste dessa tänder åtgärdas före strålbehandling. Det finnas annars en risk för svårbehandlade komplikationer efter strålbehandlingen.
För vissa patienter kan enbart strålbehandling vara bästa behandlingsalternativet men oftast ges strålning i kombination med kirurgi och då i allmänhet efteråt (postoperativ strålbehandling).
upp

Cytostatikabehandling

Tumören angripes av mediciner som injiceras direkt i blodet. Cytostatika användes ibland före eller under strålbehandling samt i vissa situationer om tumören skulle komma tillbaka efter behandling (recidiv).

Fotokemisk behandling

Vid fotokemisk behandling sprutas ett läkemedel in i blodbanan. Vid belysning med ett speciellt anpassat ljus övergår läkemedlet till ett för cancerceller giftigt ämne. Man belyser tumören några dagar efter injektionen av läkemedlet. Då har en stor del av läkemedlet försvunnit från kroppens normala vävnader medan tumören hållit kvar läkemedlet. Cancercellerna dör därför när tumören belyses. Man behandlar företrädesvis ytliga och små tumörer med denna metod. Metoden är skonsam mot normala vävnader och den enda bieffekten är att man blir överkänslig för ljus, speciellt solljus, under 3 – 6 veckor.
upp

Behandling av cancer i överkäkens gingiva utifrån stadieindelning

Valet av behandling beror på tumörens stadium och var den växer, samt patientens ålder, allmänna hälsa och möjligheter att genomgå alla behandlingsmoment.

Stadium I 
- Kirurgi
- Kirurgi följt av strålbehandling
- Fotokemisk behandling

Stadium II 
- Vanligen kirurgi följt av strålbehandling
- Strålbehandling

Stadium III 
- Kirurgi följt av strålbehandling
- Strålbehandling

Stadium IV 
- Kirurgi följt av strålbehandling
- Strålbehandling
- Lokalt vårdprogram för avancerade huvud- och hals tumörer
upp