Näs- och bihålecancer

Näs- och Bihålecancer (Maxillcancer)
 

Vad är näs- och bihålecancer

Cancer i näsa och bihålor är en sjukdom i vilken elakartade (cancer-) celler hittas i vävnaderna i näsan eller bihålorna. Bihålorna är små håligheter runt näscaviteten. Dessa hålrum kläs av celler som kan producera slem och som gör att näsan inte torkar ut. Bihålorna fungerar också som resonansrum så att talet låter normalt.
Näshålan är en kanal precis innanför näsan, där inandningsluften passerar på vägen till lungorna. Området vid näsborrarna kallas förgården vestibulum.

Det finns flera bihålor, inklusive pannhålorna ovanför näsan och ögonen, käkhålorna i överkäken på var sida om näscaviteten, silbenscellerna mellan näshålan och ögonhålorna, samt kilbenshålorna bakom silbenshålorna och näshålan mitt inne i skallen.

Näs-bihålecancer startar oftast i de slembildande celler som klär ut näsan och bihålorna. I mycket sällsynta fall kan tumörer komma från pigmentbildande celler (melanocyter ) och kallas då melanom. Om tumören startar i bindväv, muskelvävnad, ben eller blodkärl kallas den sarkom. En annan elak artad tumör som finns i näsan men som växer långsamt kallas inverterat papillom. Tumörer som kallas midline granuloma kan också finnas i näsa-bihålor och orsakar att vävnaden runt dem bryts ned.

Vilka symptom kan tyda på näs eller bihålecancer

  • Nästäppa, särskilt ensidig som varar mer än fyra veckor
  •  Problem med tandprotes i överkäken 
  •  Ett sår i näsan som inte läker
  •  Huvudvärk
  • Värk i överkäkständerna som inte går bort efter eventuell  tandbehandling
  • Svullnad eller andra besvär med ögonen 

Hur ställer man diagnosen

Om det finns symtom kommer läkaren att undersöka näsan med speglar och spekulum. Han kommer att ta röntgenbilder vanligen datortomografi ,CT – en skiktröntgen som görs med hjälp av dator eller magnetundersökning (MRI) där man i stället för röntgenstrålar använder magnetiska fält, för att kunna se inuti kroppen.

Ett speciellt långsmalt instrument (nasoscope eller rhinoscope) kan stoppas in i näsan för att se insidan av näshålan (caviteten). Om man ser onormal vävnad kan man efter lokalbedövning ta ett vävnadsprov (biopsi) med en liten tång för att undersöka i mikroskop. Ibland måste man på samma sätt gå in i bihålor för att ta biopsier.

Chansen att bli bra från sin tumörsjukdom (prognosen) beror på var cancern sitter i näs -bihålesystemet och om den bara finns där eller har spridit sig till andra vävnader. Faktorer som påverkar prognosen är tumörstadium, tumörtyp och patientens allmänna hälsotillstånd.
upp

Stadieindelning
 
När man funnit cancer i bihålorna gör man mer undersökningar för att hitta eventuell spridning till andra delar av kroppen. Detta kallas staging eller stadiebedömning. En läkare måste veta utbredningen för att kunna planera behandlingen. Det finns inget system för utbredningsklassifikation för de mer ovanliga tumörformerna. Nedanstående klassning är internationellt accepterad (European Organization for Research and Treatment of Cancer - EORTC och American Joint Committee on Cancer - AJCC, 1997) och gäller käkhålorna och silbenscellerna.
upp
 
Käkhålan (Sinus maxillaris)

Stadium I 
Tumören finns bara i slemhinnan och har inte brutit ner någon benvävnad. Det finns ingen spridning till lymfkörtlar eller annan vävnad. Lymfkörtlar är små knutor som sitter i lymfbanorna för att hindra spridning i kroppen av infektioner och tumörer.

Stadium II 
Tumören har börjat bryta ned benvävnad men finns bara på golvet och framväggen av käkhålan. Taket och bakväggen är fria från tumör. Det finns ingen spridning till lymfkörtlar eller annan vävnad.

Stadium III 
Tumören invaderar någon av följande strukturer:
Benet i bakväggen på käkhålan, underhudsvävnad, kindhuden, ögonhålans golv eller mediala vägg, vävnaden bakom käkhålan, vingutskottet eller silbenshålorna. 
Alternativt har tumören spritt sig till en liten lymfkörtel (<3cm) på samma sida av halsen.

Stadium IV 
Tumören växer förbi benet in i ögonhålans vävnader eller in i pannhålan, kilbenshålan, nässvalget eller luktporerna in i främre skallgropen. Alternativt har tumören spridit sig till mer än en lymfkörtel eller till en stor lymfkörtel (>3 cm), flera små sådana eller till andra delar av kroppen t ex lungorna.

Silbenshålorna (Sini ethmoidales anterior et posterior)

Stadium I 
Tumören finns bara i silbenscellerna men kan ha brutit ned benvävnad. Det finns ingen spridning till lymfkörtlar eller annan vävnad.

Stadium II 
Tumören har spritt sig även till näshålan. Det finns ingen spridning till lymfkörtlar eller annan vävnad.

Stadium III 
Tumörutbredningen sträcker sig främre delen av ögonhålan och/eller käkhålan. Alternativt har tumören spritt sig till en liten lymfkörtel (<3cm) på samma sida av halsen.

Stadium IV 
Tumören har växt inuti skallbenet, eller inuti ögonhålan inklusive ögonhålespetsen baktill, eller in i kilbenshålan eller pannhålan eller huden på näsan. Alternativt har tumören spridit sig till mer än en lymfkörtel eller till en stor lymfkörtel (>3 cm) eller till andra delar av kroppen t ex lungorna.
upp

Recidiv

Recidiv betyder att tumören en gång har behandlats så att den försvunnit men sedan kommit tillbaka igen (recidiverat).

Behandling

  •  Strålbehandling (radioterapi)
  • Kirurgisk behandling
  • Cytostatika (cellgiftsbehandling)
  • Fotokemisk behandling (Photodynamic Therapy)


Strålbehandling
  
Strålningen som används är av en typ som man brukar kalla joniserande strålning. Den ges med en så kallad accelerator. Behandlingen ges antingen en eller två gånger dagligen vardagar under 5-7 veckor. Varje behandling varar inte mer än några minuter och under den tiden ligger patienten på ett behandlingsbord och är ensam i rummet men har kontakt med manöverrummet via TV-övervakning ett högtalarsystem och en ringklocka. Varje besök på strålbehandlingsavdelningen tar cirka 15 – 20 minuter.

Den exakta uppläggningen beslutas av strålbehandlingsspecialisterna som ibland har flera behandlingsprotokoll att välja mellan. I början av behandlingen mår man ofta bra och kan bo hemma eller på patienthotell. Senare kan sveda och värk ibland kräva inläggning på onkologiska kliniken.
Cancerceller är känsligare för strålbehandling än normala celler. Dosen är anpassad så att cancercellerna skall dö och normala celler klara sig. Även de normala vävnaderna blir dock påverkade och ger upphov till  bieffekter som smärta vid sväljning, svullnad i svalget, torrhetskänsla, värk etc men dessa är vanligen övergående. Bestående besvär kan uppstå efter behandlingen risken för detta är beroende av hur hög stråldos man måste ge och hur stort område som är nödvändigt att bestråla.

För vissa patienter kan enbart strålbehandling vara bästa behandlingsalternativet men oftast ges strålning i kombination med kirurgi och då i allmänhet efteråt (postoperativ strålbehandling).

Kirurgi
  
Om man anser sig kunna operera bort tumören helt och hållet utan att det blir för stors men är detta förstahandsbehandling. Man kan ta bort stora delar av skelettet utan att det behöver synas nämnvärt på utsidan. Om man måste ta bort hårda gommen och tandlisten så att det blir en förbindelse in till käkhåla-näsa kan man operera in hud-muskel och ben från arm eller ben där - fri vaskulariserad lambå (länk mikrokirurgi). Man kan också ibland täcka ett sådant hål med en förstorad överkäksprotes.

Ibland måste man operera bort ögat och fettet i ögonhålan. Då få man ersätta det med en ögonprotes. Ofta kombinerar man operation med strålbehandling efteråt.Om cancertumören har spridit sig till lymfkörtlar på halsen utförs en neckdissection eller halslymkörtelutrymning. Alla operationer utföres i fullnarkos (nedsövning).
upp

Cytostatikabehandling 
   
Tumören angripes av mediciner som injiceras direkt i blodet.Cytostatika användes ibland före eller under strålbehandling samt i vissa situationer om tumören  skulle komma tillbaka efter behandling (recidiv).

Fotokemi
 
Ett läkemedel insprutas i en ven i armbågsvecket. Ibland kan man känna en snabbt övergående sveda i armbågsvecket efter injektionen man väntar sedan 2-6 dagar. Under denna tid försvinner en stor del av läkemedlet från kroppens normala vävnader medan tumören kvarhåller läkemedlet.
Efter vänteperioden belyses tumören med ett speciellt laserljus som aktiverar läkemedlet i tumören så att ljusenergi överföres till i kroppen vanligt förekommande syre (triplett form), så att syre i tumören kortvarigt överföres till singlet syre som är mycket giftigt och som dödar cancercellerna. Behandlingen skonar ”skelettet” i de mjuka vävnaderna (kollagena fibriller) vilket ger en läkning med minimal ärrbildning.

Metoden kan avvändas för att behandla små tumörer när vanlig strålbehandling misslyckats, för unga patienter när man vill undvika vanlig strålbehandling och för tumörer som inte är särskilt känsliga för vanlig strålbehandling. Den enda bieffekten är att man blir överkänslig för ljus, och speciellt solljus under 3-6 veckor beroende på läkemedel. Man får låna en ljusmätare för att själv kunna öka sin exponering för ljus enligt en enkel tabell.

Val av terapi
  
Enligt översikten ovan finns ofta flera möjliga sätt att behandla en näs och bihålecancer. Valet av behandling beror på tumörens stadium och var den växer samt en allmänmedicinsk bedömning om patienten kan klara av alla moment. Generellt opererar man om man tror att man kan få ut hela tumören utan att åstadkomma alltför stor funktionell eller estetisk skada.

Käkhåla
 
Om tumören går att få ut helt och hållet med operation göres detta. Rekonstruktion av gomplatta göres vid behov med fri vaskulariserad lambå man tar vävnad från till exempel höftbenskammen med tillhörande blodkärl och syr in kärlen till andra kärl på halsen med hjälp av mikroskop. Efter operationen ges strålbehandling. Om lymfkörtelmetastaser finnes, opereras dessa med en radikal lymfkörtelutrymning och strålbehandling ges postoperativt.
Om tumören ej går att få ut från början ges kombinerad strålbehandling och cellgiftsbehandling eller enbart strålbehandling. Därefter görs en ny bedömning om tumören minskat så mycket att man kan operera.


Näs- och silbenshålor
 
Vid Stadium I opereras tumören bort och därefter ges strålbehandling om man inte har goda marginaler när man opererat bort tumören.
Vid Stadium II-IV ges alltid strålbehandling efter operation.
Om tumören växer in i skallbasen görs operation tillsammans med skallbaskirurg.
Om tumören ej går att få ut från början, ges cellgiftsbehandling och strålbehandling. Därefter görs en ny bedömning om tumören minskat så mycket att man kan operera.
upp

Adenocarcinom
 
Tumörer från körtlar inuti slemhinnan, strålbehandlas först och därefter görs operationen.  Om tumörcellerna är mycket förändrade (lågt differentierade) görs en aggressiv kirurgi där man försöker få ordentliga marginaler även om det skulle ge mer komplikationer efteråt.

Maligna melanom

Opereras i första hand. 

Vad händer efter behandlingen

Har patienten opererats och strålbehandlats utan att det blivit några defekter får man gå på kontroll var 2-6 månad de närmaste 10 åren. Man kommer då vid enstaka tillfällen att göra kontrollundersökningar med röntgen av tumörområdet halsen och lungorna. Man kommer att undersöka näsan med nasoskopi.
Har patientens öga opererats bort sätter man in titanskruvar i skelettet i samband med operation. Efter några månader kan man fästa en bygel på dessa och där sätta fast en ögonprotes.
På samma sätt kan man efter något halvår sätta fast tänder titanskruvar i en nygjord tandlist i överkäken.
upp 
  


Sid-funktioner och -information

Dela

Sidan granskades den 12 april 2010

Innehållsansvarig: Hans Gustafsson

Publicerad av Gunbritt Adamsson

Centrum för huvud- och halsonkologi logga