Forskning

Infektionskliniken har sedan flera årtionden bedrivit forskning i syfte att förbättra vården av patienter med infektionssjukdomar.

Idag har kliniken forskningssamarbeten med flera olika kliniker vid USÖ och andra enheter nationellt och internationellt. I många projekt finns ett nära samarbete med Laboratoriemedicinska kliniken/klinisk mikrobiologi, USÖ. Tio av klinikens läkare har doktorerat och av dem är fyra docenter.

Här följer en kort beskrivning av klinikens pågående forskningsprojekt:

Under 2000-talet har fler personer än tidigare i Örebro län insjuknat i sjukdomen Harpest. Vid kliniken bedrivs studier om utbredningen av Harpest och om hur sjukdomen yttrar sig hos dem som insjuknar. Bland annat studeras patienter som har lunginflammation orsakad av Harpest. Då det ofta är svårt att diagnostisera Harpest tidigt i sjukdomsförloppet pågår metodutveckling för förbättrad diagnostik av sjukdomen.

I likhet med Harpest är Borrelia en sjukdom som smittar från insekter till människa. I ett nystartat samarbetsprojekt med Neurokliniken, USÖ studeras patienter med hjärnhinneinflammation orsakad av Borreliabakterier. Bland annat studeras hur graden av nervskada kan avläsas i ryggmärgsvätska.

En av de vanligaste diagnoserna vid infektionskliniken är lunginflammation. Vid kliniken pågår studier om hur lunginflammation med allvarligt förlopp kan upptäckas i tidigt skede, hur länge lunginflammation ska behandlas med antibiotika och hur man på ett snabbt och pålitligt sätt ska kunna ta reda på vilken bakterie som orsakar sjukdomen.

Vid lunginflammation och andra bakterieinfektioner som till exempel urinvägsinfektion kan bakterier gå ut i blodet och orsaka blodförgiftning. Det kan vara ett allvarligt tillstånd. Tillsammans med Laboratoriemedicinska kliniken/klinisk mikrobiologi pågår utveckling och utvärdering av nya metoder med förbättrade möjligheter att ta reda på vilken bakterie som orsakar blodförgiftningen hos en patient. Studier pågår om hur koncentrationen av bakterier och bakteriedelar i blodet förändras under den första tiden av sjukdomen, samt hur immunförsvaret reagerar vid blodförgiftning orsakad av bland annat stafylokocker och pneumokocker.

Då patienter med blodsjukdomar erhållit intensiv cellgiftsbehandling försämras immunförsvaret kraftigt under några veckors tid. Patienterna drabbas då ofta av infektioner. I ett samarbete med Hematologsektionen vid Medicinkliniken, USÖ pågår studier om problemen med infektioner hos patienter med blodsjukdomar.

Studier av patienter med infektioner i inopererade ledproteser pågår. I första hand studeras stafylokockbakterierna som ofta orsakar dessa infektioner.

Ett växande problem i världen är spridning av bakterier inom sjukhusen. En viktig bakterie i detta sammanhang är Clostridium difficile, som orsakar diarrésjukdom hos patienter som behandlas med antibiotika. Vid kliniken pågår studier om mekanismerna för spridningen av denna bakterie och om hur spridningen kan stoppas. Sprids bakterierna med sjukhussängar? Dessutom pågår studier för att kartlägga om bakterien kan smitta från djur via livsmedel.

Den vanligaste typen av blodsmitta i samhället är Hepatit C, vilket är en gulsotssjukdom. Vid kliniken pågår sedan flera år studier om utbredningen av Hepatit C. Studier pågår också om hur Hepatit C och Hepatit B är kopplade till andra sjukdomar, framför allt olika typer av cancer.

Ett av våra viktigaste tecken på infektionssjukdom är feber, vilket traditionellt uppmäts via ändtarmstermometer. Vid kliniken pågår studier som jämför traditionell ändtarmsmätning med alternativa tekniker, såsom mätning i yttre hörselgången. 

Läs mer om forskningsprojekten vid Infektionskliniken