Kärlkramp

Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Hjärtats muskel försörjes med syre och näring via blod som går genom kranskärlen. Kranskärlen ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag.

Det ställs stora krav på denna försörjning, eftersom hjärtmuskeln arbetar ständigt och kräver mycket blodtillförsel. Om kranskärlen av någon anledning blir trånga eller om hjärtmuskeln ställer större krav på blod (t ex vid förtjockning av hjärtmuskeln, vid mycket snabb hjärtrytm eller vid förträngning i hjärtklaffen till kroppspulsådern) kan tillförseln understiga behoven. I den arbetande hjärtmuskeln ske då en syre- och näringsbrist som ger upphov till olika nedbrytningsprodukter, framförallt mjölksyra (laktat). Liksom vid mjölksyra i skelettmuskeln under hårt arbete, stumnar hjärtmuskeln vilket leder till svårighet att genomföra arbetet, tryck i bröstet, andnöd, bentrötthet och ibland yrsel.

Oftast känner man också en smärta i bröstet, som brukar lokaliseras på djupet, uppfattas om ett band över bröstet, ofta stråla upp mot hals och käkar, mot ryggen, ner i övre delen av buken och ut i armarna.   Detta är den klassiska beskrivningen sa s.k. angina pectoris, kärlkramp. Om den fysiska ansträngningen då avbryts lindras obehagen i regel efter några minuter. Orsaken till förträngning i kranskärlen är oftast s.k. åderförfettning (även kallat åderförkalkning, atheroskleros). Sjukdomstillståndet uppstår i stigande ålder och risken ökar vid ärftlighet, högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt, diabetes mellitus, stillasittande liv och rökning. Om dessa besvär är nytillkomna bör man snarast ta kontakt med sjukvården. Om de uppträder vid ringa ansträngning eller i vila, och flera gånger under dygnet, bör man söka akut. Om tillståndet är mindre alarmerande, kan man vända sig till sin vårdcentral för ett läkarbesök.  

Utredning av misstänkt kärlkramp innefattar i regel ett s.k. arbetsprov. Enbart EKG i vila räcker inte för att ställa diagnosen. Om tillståndet är nytillkommet eller mycket lättutlöst brukar utredningen i stället vara kranskärlsröntgen – se denna rubrik.


Sid-funktioner och -information

Dela

Sidan granskades den 21 april 2009

Innehållsansvarig: Stella Cizinsky

Publicerad av Christina Blomkvist

Tipsa en vän

Fyll i detta formulär för att tipsa en vän om den här sidan.

Fält markerade med * är obligatoriska.

En länk till den här sidan följer automatiskt med ditt meddelande.

Bifoga

Max antal filer: 5
Max total storlek: 2.0 mB
Tillåtna filtyper: *.doc, *.docx, *.gif, *.jpeg, *.jpg, *.pdf, *.rtf, *.txt, *.xls, *.xlsx