Välkommen till USÖ's

Förlossningsavdelning

Vi finns, tillsammans med specialistmödravården och ultraljudsmottagningen, i B-huset på plan 4.
 
Personal
På förlossningen arbetar barnmorskor, läkare och undersköterskor i ett team kring den födande kvinnan. Vid behov kan du även få tala med en av våra kuratorer.

Under förlossningen följs du i möjligaste mån av samma personal. Personalen arbetar i skift.
Personalbyte sker tre gånger per dygn. På vår avdelning träffar du även barnmorske- och läkarstudenter.

När skall du ta kontakt med oss?
Tfn 019- 602 12 68

Texttelefonnummer:
019-670 25 49

• Du har regelbundna värkar med ca 4-5 min intervall
• Du misstänker att vattnet har gått
• Du får en blödning
• Du har några andra frågor

Du vänder dig till förlossningen från och med graviditetsvecka 22.
Vi önskar att du alltid ringer först för att vi skall kunna planera vår verksamhet samt kunna ta emot dig på bästa sätt. När du ringer till förlossningen får du prata med vår koordinator, som är den barnmorska som ansvarar för telefonrådgivningen. Här får du råd om du bör åka in direkt eller om du kan avvakta och stanna hemma en stund till.  

Vid akuta frågor och problem i tidig graviditet, dvs. före graviditetsvecka 22, kontaktar du gyn.mottagningens akuttelefon via växeln tfn 019-602 10 00. Vardagkvällar efter kl 17 samt nätter och helger kontaktas gyn.avdelning 23, tfn 019-602 12 98. I första hand vänder du dig naturligtvis till din MHV-barnmorska.

Transport
Om allt är normalt så åker du egen bil eller taxi till förlossningen. Om du åker taxi ringer du 0771-92 00 00 och uppger att du skall till förlossningen. Normalt sett behöver du inte vänta, utan gravida med värkar är prioriterade.

Priset på sjukresan baseras på resans längd. Vid komplikationer, t.ex. stora blödningar, händer det att förlossningsbarnmorskan rekommenderar transport med ambulans, då får ni själva ringa till larmcentralen, tfn 112, för att beställa ambulans. Detta för att ni själva skall kunna ge en korrekt vägbeskrivning.

Vad skall du ta med dig?

• Legitimationshandling
• Växelpengar till parkering. Mobiltelefon är tillåtet inne på sjukhuset
• Mat och dryck till anhörig. Mikrovågsugn, kylskåp och kaffeautomat finns i dagrummet. I övrigt hänvisar vi till sjukhusets cafeterior
• Inneskor
• Musik; CD-skivor.
  CD-spelare med kassettbandspelare och radio finns på förlossningen, men tag gärna med egen
• Kamera
• Toalettsaker, samt klädombyten
• Till barnet; kläder + mössa, bomullsfilt, ev. bilbarnstol

Du behöver inte ta med bindor, blöjor eller handduk.

För att vi bättre skall kunna ge dig en positiv förlossningsupplevelse kan du gärna skriva ned dina tankar och önskemål, en s.k. födelseplan som vi läser när du kommer in till oss på avdelningen.

Hur lång tid tar en förlossning?
Det varierar väldigt mycket hur lång tid en förlossning tar. Men för en förstföderska kan det ta upp till ett dygn och för en omföderska knappt halva tiden.

Oftast startar förlossningen med en molande värk, som mensvärk, som sedan övergår till ett regelbundna värkar. Ibland startar förlossningen med vattenavgång innan värkarbetet kommit igång. Värkarna börjar sedan oftast efter några timmar, men ibland behöver man hjälpa till med att sätta igång värkarbetet.

Efter vattenavgång utan värkar kan man vänta ett par dygn med att sätta igång förlossningen med s.k. värkdropp. Efter att vi har kontrollerat att du och ditt barn mår bra kan du få åka hem och får komma tillbaka för igångsättning.

                                            

SMÄRTLINDRING

Behovet av eventuell smärtlindring under förlossningen varierar mycket från kvinna till kvinna. Det är naturligtvis svårt att veta i förväg om just du behöver någon smärtlindring, men din förlossningsbarnmorska finns till hands för att hjälpa dig vid ditt barnafödande och ge dig råd.

Smärtlindring under förlossning kan delas upp i icke-farmakologisk och farmakologisk.

Icke-farmakologisk smärtlindring
T.ex. värme som vid bad, dusch eller användning av varma ris- eller vetepåsar. Akupunktur, TENS och olika former av massage räknas också till denna grupp. Dessa metoder är ofta bra att börja med, dvs. i öppningsskedet.
Ingen av dessa metoder påverkar värkarbetet eller barnet negativt.

Akupunktur
De flesta av USÖ's förlossningsbarnmorskor är utbildade i akupunkturbehandling som ges vid barnafödande. Akupunktur ökar välbefinnandet, vilket gör det lättare att kontrollera smärtan. De nålar som används är mycket tunna, 0,13-0,27 mm i diameter. Om kvinnan känner obehag av akupunktur-nålarna flyttas de eller tas bort helt.

                

Bad eller dusch
Många kvinnor upplever det som både avslappnande och smärtlindrande med dusch eller bad. Använd gärna dusch-munstycket som massage över det smärtsamma området.

TENS
Transkutan elektrisk nervstimulering har den största effekten under öppningsskedet. Två till fyra gummiplattor klistras över ländryggen eller framme vid ljumskarna. Plattorna kopplas till en TENS-apparat som levererar elektriska stötar, intensiteten av stötarna regleras av kvinnan själv. Kvinna kan vara uppe och röra sig fritt. TENS-apparat finns på varje förlossningsrum, men man kan även få låna via sin vårdcentral. Om man lånar en TENS-apparat kan man påbörja behandlingen redan i hemmet.
Behandlingen har samma vekningsmekanism som akupunkturbehandling.

Varm ris- eller vetepåse
Många kan uppleva det skönt med värme över det smärtande området, t.ex. över blygdbenet eller korsryggen. Påsarna värms i mikrovågsugn tillsammans med ett glas vatten under ca 2 minuter.

FARMAKOLOGISK SMÄRTLINDRING

Lokalbedövning
Lokalbedövning injiceras i underlivet i samband med att man ev. behöver suturera (sy) eller om man måste göra ett litet klipp i mellangården.

Lustgas, N2O
Lustgas är en 100 år gammal metod och påverkar varken barnet eller värkarbetet. Gasen består av kväve och syrgas och inandas via en s.k. mask. Det är viktigt att man andas med långa, djupa andetag. Gasen inandas endast under värk. Man kan bli lite yr, men yrseln går över om man tar några andetag utan mask.

Petidin
Petidin är ett morfinliknande läkemedel som vid en förlossning främst har avslappnade egenskaper. Injektionen ges intramuskulärt i skinkan eller lårets utsida. En bieffekt kan vara illamående. Petidin kan ha negativa effekter på barnet, nämligen dåsighet, slöhet, vilket kan innebära att barnet är mindre villigt att ta bröstet efter förlossningen. Om barnet visar tecken på Petidinpåverkan ges ett motmedel, s.k. antidot.

PCB = Paracerviksalblockad, Västerviksblockad
PCB läggs av förlossningsläkaren, bedövningsmedlet injiceras på 2-4 punkter vid livmodermunnen, som bör ha öppnat sig till minst 4-5 cm. PCB kan i sällsynta fall ge en sänkning av barnets hjärtfrekvens, vilket gör att man alltid har kontinuerlig fosterövervakning, CTG. PCB påverkar inte värkarbetet och kvinna kan vara uppe och gå.

PDB = Pudendusblockad, Bäckenbottenbedövning
PDB läggas av barnmorskan under krystningen eller efter förlossningen om man behöver suturera (sy). Läkemedel injiceras i slidväggen på höger och vänster sida och bedövar på så sätt bäckenbotten. En nackdel med metoden är att krystkänslan kan minska.

Ryggbedövning , EDA = epiduralanalgesi
Ryggbedövning läggs av narkosläkare och är den effektivaste smärtlindringsmetoden för förlossningssmärta, särskilt under öppningsskedet fås mycket god smärtlindring. Det är bra om förlossningen har kommit igång ordentligt innan man använder sig av den här metoden.
En tunn kateter läggs in i mellan två ryggkotor, till katetern kopplas en pump som kontinuerligt pumpar in smärtlindrande (en blandning av lokalbedövningsmedel och ett morfinliknande preparat) läkemedel. Vid behov kan kvinnan även själv administera extra doser av läkemedlet, så kallad patient kontrollerad epidural analgesi. Ryggbedövningen kan ge smärtlindring, anpassad till behovet, under hela förlossningen. Läkemedlen som ges blockerar smärtimpulserna från livmodern. Den ryggbedövning som används i Örebro, så kallad Stand-up EDA, innebär att man kan röra sig som vanligt och även vara uppe och gå.
Bedövningen har ingen negativ effekt på barnet, men man övervakar barnet kontinuerligt med ett CTG. Det finns en liten risk att värkarna blir svagare, om så är fallet sätter man ett s.k. värkstimulerande dropp. Ibland kan man få svårigheter att kissa själv, vilket gör att man ibland måste tömma urinblåsan med en tunn kateter.

KEJSARSNITT

Det finns flera anledningar till att man blir förlöst med kejsarsnitt, bl.a. sjukdom hos mamman eller barnet, misstänkt syrebrist hos barnet, stora blödningar, värkrubbningar dvs. att förlossningsarbetet inte går framåt. Vid de flesta kejsarsnitt kan mamman vara vaken, men ibland krävs det att man söver med narkos. Är mamman vaken och barnet mår bra får hon hålla sitt barn redan inne på operationssalen.
Det är förlossningsläkaren som utför operationen och en barnmorska som tar emot barnet. Vid de flesta kejsarsnitt kan pappan eller annan anhörig närvara inne på operationssalen. Efteråt vårdas mamman ett par timmar på en uppvakningsavdelning, för att därefter få åka till Medicinsk BB avdelning 25.

EFTER FÖRLOSSNINGEN

Efter barnets födsel får mor och barn i lugn och ro tillfälle till första amningen, därefter serveras kaffe/te och en god smörgås. Barnmorskan väger, mäter och undersöker barnet.
Barnet undersöks av barnläkare vid ett senare tillfälle, men alltid innan hemfärd. Hemgång före 6 timmar rekommenderas inte av våra barnläkare.
 
 

HEMVÅRD

Om din förlossning är komplikationsfri och du och ditt barn mår bra är det normala att åka hem inom det första dygnet Våra barnläkare rekommenderar att ni stannar minst 6 timmar efter förlossningen.. Stannar du längre p.g.av någon komplikation vårdas du på Medicinsk BB-avdelning 25.
Inför hemgång undersöks alltid ditt barn av barnläkare. I samband med hemgång meddelas din MHV barnmorska, som följer upp med hembesök, telefonkontakt samt tar PKU-prov på ditt barn. Vid hemgång inom ett dygn sker en ny barnläkarundersökning samt viktkontroll på vår.
Alla barn erbjuds ett hörseltest, s.k. OAE-screening, innan hemgång eller i samband med återbesök på vår hemvårdsmottagning.