Inkontinens

Ansträngningsinkontinens, Egen vård, Utredning och Behandling  

(länkar nedåt på sidan)

Ansträngningsinkontinens

Olika typer av inkontinens

Egenvård

Alla kan bli hjälpta av bäckenbottenträning

• Alla typer av inkontinens kan bli bättre av knipövningar som stärker musklerna i bäckenbotten. Det är bra om träningen blir en vardaglig rutin.
  (Länk till bäckenbottenträning)

Bra att dricka lagom mycket och undvika förstoppning

• Dricka lagom mycket, mellan en och två liter per dag.
• Kaffe och te kan göra att man blir mer kissnödig. Därför kan det hjälpa att minska konsumtionen.
• Förstoppning kan förvärra inkontinensen. Därför är det bra att försöka hålla igång magen genom att äta fiberrik mat och röra på sig regelbundet.

Kissa inte för ofta

• Ha inte för bråttom när du kissar utan försök att tömma blåsan helt.
• Kissa lagom antal gånger. För sällan är inte bra och inte heller att kissa för säkerhets skull. Ha som målsättning att inte kissa mer än var tredje till var fjärde timma.

Utredning

Anamnes

Allmän hälsohistoria:
t.ex. graviditeter, nuvarande och tidigare sjukdomar, operationer.
Gynekologiska besvär.  Vilka mediciner man använder.

Uroterapeutisk anamnes. 
Exempel på frågor:
- Vad upplever du som det huvudsakliga problemet?
- Hur ofta och när behöver du kissa? Hur är det på natten?
- Förekommer urinläckage? I vilket sammanhang?
- Är det svårt att tömma blåsan?

Miktionslista
Dagbok över hur man kissar.
Under två dygn mäter man mängden urin när man kissar och noterar antal gånger.

Vad är normalt under ett dygn?

Total mängd urin	15 – 20 dl
Antal gånger	5-8 ggr/dag, 1 ggr/natt och hos äldre 1-2 ggr/natt
Störst mängd vid ett tillfälle	3 - 5 dl

Miktionslista

Padtest
Man väger inkontinensskyddet före och efter användning och noterar det på ett formulär. Detta för att man ska få en uppfattning om läckagets storlek.  Det är viktigt att mätningarna utförs noggrant och att man utför vanliga aktiviteter där man vet att man läcker.

Ofta görs miktionslista och padtest vid samma tillfälle.

Padtest (Protokoll för att mäta urinläckage)

Urinprov
Urinstickor eller urinodling

Residualurin
Med hjälp av ett ultraljud kontrolleras att urin inte finns kvar i blåsan efter att man kissat.

Cystoskopi
Via ett smalt rör som förs in genom urinröret kan man inspektera hur blåsan ser ut.

Urodynamik
En utredning som utförs för att se hur blåsan fungerar.
                                                                                           Upp 

Behandling

Bäckenbottenträning
rekommenderas vid alla typer av inkontinens hos kvinnor.
Man får hjälp med instruktioner så att rätt muskler används. Träningen bör pågå i minst fyra – sex månader för att uppnå resultat.
(Länk till bäckenbottenträning)


Blåsträning
Innebär att man försöker hålla sig och att inte kissa för säkerhets skull. Träningen används vid trängningsinkontinens. Den är effektiv för den som känner behov av att tömma blåsan ofta, men bara kissar små mängder per gång. Vanan att kissa ofta för att slippa trängningar och läckage kan ha påverkat blåsans känsliga reflexsystem.
Med träning kan blåsan fungera mycket bättre redan efter 14 dagar.

Elstimulering
ges via en tampongformad elektrod som förs in i slidan och/eller i ändtarmen. Metoden syftar till att lugna blåsan och dämpa urinträngningarna.
Behandlingen ges på mottagningen, tar 20 min och ges två ggr/vecka under ca fem veckor.

Akupunktur
Metoden syftar till att dämpa urinträngningarna, och behandlingen tar ca 20 min, ges en gång/vecka i tio veckor.

Läkemedel
Man kan använda medicin som lugnar blåsan. Den dämpar urinträngningarna och kan också minska urinläckaget. Biverkan är bl.a. muntorrhet och förstoppning.

Lokalbehandling med östrogen kan ha gynsam effekt på urinträngningar. Det stärker slemhinnan i slidan och ger en bättre miljö som därigenom minskar risken för bl.a.urinvägsinfektioner.

Operation
Om man har ansträngningsinkontinens och bäckenbottenträning inte har gett tillräcklig effekt, kan operation vara ett alternativ. En vanlig operation vid inkontinens är så kallad TVT. 
Den här operationen görs under lokalbedövning och man behöver oftast inte stanna kvar över natten på sjukhus. Två snitt läggs över blygdbenet och ett under urinröret, via slidan. Med en specialnål dras ett tunt band upp på bägge sidor om urinröret och upp över blygdbenet. Bandet stödjer sedan urinröret vid hosta eller belastning av bäckenbotten, och förhindrar läckage. Varianter på TVT-metoden finns, där det stödjande bandet kan läggas på olika sätt.

Det är ovanligt med komplikationer efter inkontinensoperationer, men en del kan få svårigheter att tömma blåsan. Många upplever att det tar längre tid att kissa och att strålen blir svagare. Ungefär nio av tio blir läckagefria på kort sikt efter en operation, och 7-8 är läckagefria efter 7 år.
(länk till patientinformationen)
                                                                                            Upp