Stamning
Vad är stamning?
Stamning är en talstörning som ger avbrott i talflödet genom t.ex. ofrivilliga upprepningar, ljudförlängningar eller blockeringar. Det finns olika teorier om stamning, men det finns en biologisk grund som samverkar med psykologiska faktorer.
Vad innebär stamning?
Stamning medför varierande problem för olika personer och växlar beroende på situation. Små barn är sällan hindrade i sin kommunikation medan det för äldre barn, ungdomar och vuxna kan medföra en stark begränsning. Stamningen kan skapa rädsla för olika talsituationer och social osäkerhet. Självkänslan blir påverkad och yrkesvalet kan begränsas. Stamningen kan leda till socialt utanförskap.
Hur vanligt är stamning?
Stamning förekommer hos ca 1 % av den vuxna befolkningen och i alla sociala miljöer. Stamning debuterar vanligen i förskoleålder och hos flertalet upphör stamningen före puberteten. Det är 3-5 ggr vanligare hos pojkar/män än hos flickor/kvinnor.
Vilka insatser kan vi erbjuda?
Stamning bedöms av logoped genom samtal och analys av talet. I bedömningen ingår kartläggning av talbeteendet och av stamningens inverkan på patientens livssituation.
Behandlingen får olika inriktning beroende på patientens ålder och individuella behov. Man arbetar med varierad tyngdpunkt både med patientens sätt att möta olika talsituationer och att med talteknik minska låsningarna i talet.
Vad gäller små barn sker det mesta av kartläggning och behandling genom föräldrasamtal.
Målsättning
Den viktigaste målsättningen är att patienten skall våga tala och att stamningen ska inverka så lite som möjligt på vardagen. Syftet med behandlingen är att personen skall kunna fungera så bra som möjligt i skol- eller arbetssituation och i det sociala livet. Föräldrasamverkan är en viktig del i behandlingen av barn. Stamningsbehandling är en lång process som kräver tid.

Lyssna
Lättläst
Teckenspråk
Webbkarta
Anpassa
English - home
Lyssna