Lungcancer (bronkcancer, cancer i luftrören)
Vad är lungcancer?
Lungcancer är en elakartad tumör som utgår från luftrören eller i själva lungvävnaden. Lungcancer är en av de vanligaste cancerformerna idag. Från att ha varit en manlig cancerform så ökar den kraftigt bland kvinnorna och minskar något bland männen. Orsaken är den ökande rökningen hos kvinnorna.
Varje år drabbas 2800 människor i Sverige av lungcancer och 2500 dör av sjukdomen.
Rökningen förändrar cellerna i slemhinnan. De känsliga flimmerhårsförsedda cellerna som har till uppgift att bland annat transportera slem och andra främmande saker ut ur lungan ersätts med tåligare celler av samma typ som vi har i munnen. Skadliga ämnen kan då inte avlägsnas lika enkelt och åstadkommer skador på cellerna som leder till en utveckling av cancer.
Behandling
Vilken behandling man kan erbjuda beror på flera olika faktorer:
- Patientens allmäntillstånd
- Tumörens utbredningsområde i lungan
- Eventuell spridning av tumören till lymfkörtlar i närheten
upp
Behandlingsformer:
- Strålbehandling
|
- |
Yttre strålbehandling |
|
- |
Endobronkiell (inre) strålbehandling |
- Laser behandling (oftast Neodymium - YAG)
- Stent behandling (infodring av luftrören med rör)
- Kombination av cytostatika och strålbehandling
- Ingen aktiv behandling mot cancern
Valet av behandling
Valet av behandling beror på tumörutredningen. Vilken form av behandling som är lämplig diskuteras mellan lungläkare, onkolog och thoraxkirurg.
upp
Behandlingar som erbjuds från ÖNH kliniken
Laser behandling (neodymium –YAG)
Nd-YAG laser har en våglängd på 1064 nm. Ljuset alstras via en kristall med Neodynium.- Yttrium - Aluminium - Granat. Våglängden ligger i det för ögat osynliga området. Ljuset passerar genom klara medier som t.ex. vatten eller plast/glas och kan därför ledas i fibrer vilket gör att man kan nå långt in i kroppens olika håligheter. Den har god koagulerande förmåga. Därför används Nd-YAG laser för tumörer i luftvägen som är i vägen när man andas och således påverkar livskvaliteten hos individen.
Fördelar:
Behandlingen kan upprepas så många gånger som det är meningsfullt för patienten
Man kan använda såväl stela (raka) instrument som flexibla (bronkoskop med en styrbar rörlig del som gör det lättare att nå in i luftrören)
Behandlingen kan utföras i narkos eller lokalbedövning
Laserbehandling av tumörer i luftvägen kan kombineras med annan behandling, t.ex. strålbehandling eller stentning
Nackdelar:
Kräver dyrbar utrustning
För behandling i luftrören krävs avancerad utrustning för att söva och stor erfarenhet hos narkosläkare och ÖNH-läkare.
I normalfallet endast palliativ (avlastande) behandling och inte någon botande behandling.
upp
När erbjuds insättning av rör (stent) för att underlätta andningen?
- Vid svåra andningsbesvär p.g.a. en tumör som förtränger de större luftrören kan man behandla besvären genom att sätta in ett rör i luftvägen för att underlätta andningen.
Avsikten kan vara
|
- |
Som enda behandling |
|
- |
som tillfällig andningshjälp medan man väntar på effekten av annan behandling, t.ex strålbehandling eller cellgiftsbehandling |
Fotokemisk tumörbehandling (Photodynamic Therapy, PDT)
- Behandlingen går ut på att ladda upp vävnaden med ett läkemedel som ansamlas i tumörvävnaden. Läkemedlet har i sig ingen effekt men tillsammans med ljus av lämplig våglängd bildas toxiska substanser som gör att tumören försvinner. Behandlingsmöjligheterna begränsas av ljusets möjlighet att tränga in i vävnad.
Fördelar:
- Behandlingen kan upprepas flera gånger
- Skadar tumörvävnad utan att skada den friska vävnaden
- Mycket lämplig på mycket ytliga tumörer
- Innehåller ingen joniserande strålning (till skillnad från konventionell strålbehandling)
Nackdelar:
- Medför 3 -4 veckors ljuskänslighet eftersom en liten del av läkemedlet kvarstannar i huden en tid. Under den tiden får man inte vistas i direkt solljus.
- Det måste finnas normala vävnader kvar i luftrörsväggen – annars riskerar man att skapa ett hål som ger komplikationer.
upp
Upplysningar angående särskilda undersökningar
Bronkoskopi
Bronkoskopi är en undersökning där man för diagnostik eller behandling för ner en flexibelt instrument eller ett speciellt rör i luftstrupen, via munnen eller näsan. Det böjliga instrumentet (bronkoskopet) används normalt med lokalbedövning medan det stela röret kräver narkos. Båda metoderna kan användas för diagnostik och provtagning.
Flexibel bronkoskopi (böjligt instrument):
Förberedelse: Lokalanestesi i näsa – svalg samt ev. lugnande medicin
- Utförs normalt i lokalbedövning
- Kräver inte inläggning på sjukhus
- Kan utföras flera gånger vid behov
- Man når långt ut i lungan
- Man kan ta vävnadsprover eller genomföra sköljning av luftträdet med saltlösning.
- Metoden används också för rensugning i luftrören vid lunginflammationer eller respiratorbehandling
- Utförs vid lungmedicinska kliniken (i huvudsak) samt vid ÖNH-kliniken
Stel bronkoskopi (stelt rakt rör):
Förberedelse: Sedvanliga förberedelser för narkos
- Kräver narkos
- Bra vid behandling för centralt sittande lungtumörer
- Används ofta tillsammans med laser eller rörinläggning (stentning)
- Når inte riktigt så långt ut i luftträdet som det flexibla.
- Utförs endast vid ÖNH-kliniken.
- Kan liksom den flexibla tekniken användas för rensugning av luftrören.
- Används för borttagning av främmande kroppar ur luftträdet
upp
Lungröntgen
Man tar bild framifrån och från sidan. Ibland tas bilder när man ligger på sidan. Man kan se om det finns olika typer av förtätningar i lungorna som vid lunginflammation eller cancer. Man kan också se om det finns vätska i lungsäcken. Tumören måste ha uppnått en viss storlek för att den skall synas.
Skiktröntgen (Datortomografi)
En röntgenundersökning som utföres med modern digital teknik. Man ligger på en brits och åker in i en tunnel. Här sker själva röntgenundersökningen. Bilderna behandlas sedan i en dator och man får ut bilder som representerar olika delar av kroppen. Undersökningen utföres i regel med injektion av kontrastmedel i armbågsvecket för att tumören och blodkärl skall synas bättre. Läkare bör upplysas om eventuella diabetes mediciner och om man haft problem med njurarna.
Upphostningsprov (sputumprov)
Från en tumör i luftvägen lossnar det ständigt celler. Genom att låta patienten hosta och spotta kan få material som en patolog sedan kan granska och där man ibland kan hitta elakartade celler.
Mediastinoskopi (provtagning på lymfkörtlarna i bröstet)
Vid misstanke om förstorade lymfkörtlar i brösthålan kan man via ett litet snitt i halsgropen föra ner instrument längs med luftstrupens framsida och ta prov från körtlar längs denna eller strax nedanför. Hittar man cancerceller i dessa prov brukar det betyda att det inte är möjligt att få bort all cancer genom operation.
upp