Elisabeth Esbjörner, klinikchef, skriver lite om vårt 50 års jubileum samt lite historia
Barn- och ungdomskliniken 50 år!
Barn är inte små vuxna
Barn- och ungdomskliniken har firat 50-årsjubileum i november, men historien är längre än så.
Under andra hälften av 1700-talet upptäckte ansvariga för Tabellverket, vilket idag motsvaras av SCB, att 20% av alla barn dog före 1 års ålder. Då skrevs en serie artiklar om barns sjukdomar som blev till världens första lärobok i pediatrik. Författaren var Nils Rosén von Rosenstein. Han kunde väl inte så mycket om barnsjukdomar, som vi anser vara sanning idag, men han påpekade något mycket viktigt och i högsta grad giltigt även idag: Barn är inte små vuxna utan har särskilda sjukdomar och särskilda behov. Därför byggdes så småningom särskilda barnsjukhus.
Paris var först i Europa 1802 och Kronprinsessan Lovisa, Stockholm, först i Sverige, 1854.
Ett barnsjukhus i Örebro
I Örebro började planerna på ett barnsjukhus 1892 då det bildades en förening för att samla in pengar. 1943 bildades Barn- och ungdomskliniken med en chef, Olof Brandberg, en sal på kirurgen och en mottagning vid Stortorget. 1955 stod ett separat barnsjukhus färdigt och det är detta år som vi tagit som starpunkt för att uppmärksamma barn och barns behov. Huset finns inte kvar men Barn- och ungdomskliniken lever i allra högsta grad.
Under 50 år har mycket hänt. Den medicinska utvecklingen har varit enorm och sjukdomspanoramat är förändrat.
Vid vår offentliga föreläsning uppmärksammade vi några områden.
Nyföddhetssjukvården
Vi har fått mycket större möjligheter att klara för tidigt föda barn till ett friskt liv. Många av de barn, som på 50-60-talen inte hade stor chans att överleva, ex. barn födda efter 27-31 veckors graviditetslängd, klarar vi nu utan större problem. Även barn från graviditetsvecka 23-24 har en god chans att överleva. Vården av de allra minsta medför att en del barn får handikapp men de som räddas till ett friskt liv är betydligt fler.
Allergiska sjukdomar - en utmaning
Allergiska sjukdomar hos barn har blivit mycket vanligare – utan att vi vet varför, dvs fortfarande en utmaning. Som väl är har medicinerna också blivit bättre så skolbarn med astma behöver praktiskt taget aldrig sjukhusvård längre vilket är ett stort framsteg. På 1960-70 talet fanns ett skolhem för barn med astma i Örebro. Man kunde inte ens bo hemma om man hade svår astma.
Tillfrisknande för alla cencerformer
Barncancer har under perioden utvecklats från en sjukdom med 100% dödlighet till möjlighet till tillfrisknande hos 75-80% för alla cancerformer. Vissa av de vanligaste cancersjukdomarna har ännu bättre prognos.
Liknade utveckling kan beskrivas för de flesta av våra diagnosgrupper.
Barn- och ungdomskliniken i Örebro har allt sedan Lars Wrannes stimulerande ledning präglats av ett stort intresse för forskning och har idag 16 disputerade medarbetare. Vi tycker oss vara ett gott exempel på vård och vetenskap i samverkan.
Barnens behov
Den största förändringen av barnsjukvården under dessa 50 år handlar nog ändå om synen på barn och barns behov. Det har blivit självklart för barnen att ha sina föräldrar hos sig på sjukhuset – så var det inte för 50 år sedan. Vi har förstått att miljö, förhållningssätt, möjligheter till bearbetning genom lek är ytterst väsentligt för barns tillfrisknade.