Örats anatomi och funktion

Ytterörat       ytterörat

Ytterörat består av det synliga örat, öronmusslan samt hörselgången. I hörselgångens yttre del finns varierande hårväxt samt vaxkörtlar. Vaxet har en skyddande funktion genom att med sin klibbiga konsistens fånga upp smuts och mikroorganismer, och dessutom är det lätt bakteriedödande. Längst in i hörselgången, väl skyddad, sitter trumhinnan som är ett mycket tunt, elastiskt membran som är 8-10 mm i diameter.

Öronmusslan fångar upp ljudet och leder det via hörselgången till trumhinnan. Ytterörat ger genom sin utformning en viss förstärkande effekt (3-5 dB) och denna förstärkning kan vi öka genom att kupa handen bakom örat.

Mellanörat       mellanörat

Innanför trumhinnan finns mellanörat, ett luftfyllt hålrum innehållande hörselbenskedjan.

Trumhinna och hörselben bildar en sinnrik mekanisk förstärkare av ljudvågor som överförs från hörselgång till inneröra. Förstärkningen uppgår till cirka 60 dB. Hörselbenskedjan består av hammaren, städet och stigbygeln. När stigbygeln vibrerar uppstår en tryckvåg i det vätskefyllda innerörat.

Det finns en liten muskel i mellanörat, stapediusmuskeln, som ger ett visst naturligt skydd mot höga ljud då den reflexmässigt drar ihop sig vid starka ljud och därvid dämpar vibrationerna i stigbygeln.

Mellanörat har genom örontrumpeten förbindelse till svalget strax bakom näsroten. Örontrumpeten fungerar som en ventil som öppnar sig varje gång man tuggar, gäspar och sväljer, och därigenom upprätthålls samma tryck i mellanörat som i omgivningen (atmosfärtryck).

Innerörat        innerörat

Innerörat utgörs till sin funktion av två olika men intimt hopkopplade delar, hörselorganet och balansorganet. Hörselorganet finns i en snäckformad struktur med cirka tre vindlingar.

I snäckan finns speciella nervceller, hårceller, helt omslutna av en speciell lymfaktig vätska. Hårcellerna, ungefär 18 000-19 000 per öra, är organiserade således, att de ljusaste diskanttonerna finns i snäckans botten och de mörkaste bastonerna finns i snäckans topp. När en tryckvåg uppstår i snäckan aktiveras hårcellerna och elektriska impulser, nervimpulser, skickas via hörselnerven samt ett flertal omkopplingsstationer till hjärnans hörselcentra, ett på var sida. Hela hörselsnäckan är endast några millimeter hög.

Balansorganet är mycket speciellt uppbyggt för att kunna registrera alla accelerationer och inbromsningar på alla ledder. Även här består uppbyggnaden av lymfaktig vätska samt mycket speciella nervceller.

Människans balansorgan är mycket komplext och består förutom av de nyss beskrivna organen av ögonen, hjärnstammen och lillhjärnan samt en mängd små sensorer i våra muskler.

Skador

Om skadan finns i innerörat talar man om en sensorineural skada. Det innebär oftast att hårcellerna i innerörats snäcka är skadade. Ljudet blir ofta både svagt och förvrängt. En del ljud hörs inte alls. Hårcellerna och deras sinneshår är känsliga och kan skadas av kraftiga ljud. Ibland kan hörselcellerna repareras på naturlig väg men om ljudet har varit alltför kraftigt eller långvarigt kan cellerna dö och vi får en kvarstående hörselnedsättning. Skador i innerörat kan ortast inte opereras.

Om en hörselskada finns i mellanörat talar man om ett ledningshinder. Det innebär att ljudöverföringen hindras av exempelvis vätska eller missbildningar i mellanörat. Skador i mellanörat kan oftast opereras.


Sid-funktioner och -information

Dela

Sidan granskades den 2 juli 2012

Innehållsansvarig: Carina Jensen

Publicerad av Linda Geschwindt