Lite landstingshistoria

Bakgrund

Sedan 1400-talet har Sverige utöver kungamakten styrts av en riksdag som från början bestod av representanter för de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder.

Ordet ”landsting” har också använts sedan medeltiden, men då avsåg det ett slags möten (”ting”) där lagmän i olika landskap bl a behandlade frågor om rättskipning, som i en domstol. Ordets innebörd har senare förändrats i takt med att landets statsskick utvecklats och förändrats.

Samhället förändras

Vid mitten av 1800-talet började ståndssamhället att upplösas. Nya samhällsgrupper växte fram t ex ämbetsmän inom nya typer av institutioner, industriägare, arbetare och jordägare som varken var adel, borgare eller bönder. Dessa grupper saknade representation i riksdagen.

En ny förordning

1862 beslutades i Karl XV´s nådiga ”Förordning om landsting” att landsting skulle inrättas i varje län. Länen delades också in i mindre enheter: kommuner. Reformen innebar att dessa institutioner nu självständigt skulle sköta länets gemensamma angelägenheter: ”allmän hushållning, jordbrukets och andra näringars utveckling, kommunikationsväsendet, hälsovård, undervisning samt allmän ordning och säkerhet”.

Landstingets ledamöter utsågs av stadsfullmäktige i städerna och på mindre orter av rådstugorna. Landsbygdens härader, som bestod av flera mindre kommuner, valde en eller flera betrodda personer som i sin tur valde ledamöter.

Den 21 september 1863 höll Örebro läns landsting sitt första möte i ”stora solennitetssalongen” på Örebro Hotell, nuvarande Stora Hotellet. Rummet med dess ståtliga kristallkronor finns kvar än idag.

43 ledamöter samlades under ordförandeskap av landshövding friherre Carl Åkerhielm som sa att landstinget: ”utgör själva kronan eller översta lagret av våra kommunalinstitutioner och skall säkerligen i sin utveckling åstadkomma mycket nyttigt och gagneligt för länet”.

Sedan reformen införts kunde ståndsriksdagen avskaffas. Det skedde år 1866. Därmed fick de nya samhällsgrupperna också möjlighet till representation i landets styrande församlingar. 

Systemet har senare reformerats flera gånger, men Sverige styrs i grunden på samma sätt idag: genom riksdag, landsting och kommun. Numera väljs ledamöterna till landsting och kommun i allmänna val vart fjärde år, samtidigt med riksdagsvalet.